I den här artikeln kommer vi att utforska Aranđelovac och dess inverkan på samhället. Aranđelovac är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid, och dess implikationer spänner över ett brett spektrum av områden, från teknik till politik, kultur och ekonomi. Genomgående i denna text kommer vi att analysera olika aspekter av Aranđelovac, från dess ursprung till dess nuvarande konsekvenser, och vi kommer att undersöka dess inflytande i olika sammanhang, både lokalt och globalt. För att till fullo förstå detta fenomen kommer vi också att överväga expertutlåtanden och vittnesmål från dem som har påverkats av Aranđelovac.
Aranđelovac (Аранђеловац) | ||
Stad | ||
Heliga apostlarna Petrus och Paulus kyrka (mitten till vänster).
| ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Region | Šumadija | |
Folkmängd | 24 309 | |
- kommun | 48 129 | |
Borgmästare | Radosav Švabić (SRS) | |
Tidszon | CET (UTC+1) | |
Postnummer | 34300 | |
Geonames | 793111 | |
Aranđelovac (serbisk kyrilliska: Аранђеловац) är en stad och kommun belägen i det geografiska området Šumadija i centrala Serbien, 76 km söder om huvudstaden Belgrad.
Staden är bland annat känd för Bukovička Banja, ett område med parker och spa, samt för mineralvattnet Knjaz Miloš.
Staden har fått namn efter en kyrka som ligger i byn Vrbica utanför Aranđelovac och som är tillägnad ärkeängeln Gabriel (Aranđelovac - ärkeängelns stad).
Staden är relativt ung. Bukovik nämns för första gången på 1400-talet, Vrbica först 1718. Dessa två byar förenades på 1800-talet och fick namnet Aranđelovac.
6 km från Aranđelovac ligger Orašac, platsen där det första serbiska upproret mot Osmanska riket hade sitt ursprung 1804.
Enligt folkräkningen från 2002 har staden 24 309 invånare, medan kommunen har 48 129 [1].