I dagens värld är Apeiron ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer och samhällssektorer. Oavsett om det har påverkat ekonomin, hälsan, politiken eller kulturen har Apeiron blivit en samlingspunkt för diskussion och debatt över hela världen. Genom historien har Apeiron utlöst oändlig forskning, tekniska framsteg och betydande förändringar i hur vi uppfattar och närmar oss detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Apeiron och reflektera över dess roll i dagens samhälle.
Apeiron (τὸ ἄπειρον, "det oändliga", "det obegränsade", "det formlösa") är den grekiske filosofen Anaximanders (verksam på 500-talet f.Kr.) bidrag till de joniska naturfilosofernas, atomisternas och några pythagoréers sökande efter alltings ursprung, ett urämne, arche.
Apeiron var inte i sig själv något enskilt ämne, snarare något evigt och gränslöst stort ur vilket enskilda ämnen och företeelser kan uppstå och till vilket de så småningom förgår. Anaximander lär ha myntat uttrycket to apeiron som skulle stå för att ”det är allt och inget bestämt”. Apeiron förknippade han med förändringar i naturen, som berodde på en verkan av två motsatspar: varmt och kallt respektive fuktigt och torrt på denna ”första materia”. Med detta var Anaximander den förste naturfilosofen att ställa upp en universell naturlag, i vilken de fyra övriga elementen senare kom att inordnas i ett kvadratiskt diagram.
Apeiron har senare kommit att förknippas med begrepp som eter och kvintessens.