Antilegomena

I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Antilegomena har haft inom olika samhällsområden. Sedan dess ankomst har Antilegomena fångat miljontals människors uppmärksamhet och har skapat diskussioner kring dess inflytande på olika sfärer. Under åren har Antilegomena visat sig vara ett relevant ämne som har utlöst betydande förändringar i hur vi relaterar, arbetar och underhåller oss själva. I denna mening är det viktigt att analysera hur Antilegomena har förändrat vår verklighet och vilka konsekvenser det har för framtiden. Från dess uppkomst till nutid har Antilegomena satt en outplånlig prägel på samhället, vilket får oss att reflektera över dess påverkan och möjliga långsiktiga konsekvenser.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Antilegomena, av grekiskans αντιλεγόμενα, emotsagd, kallas de skrifter i Nya Testamentet vars status under dess sammansättning på 300-talet var ifrågasatta.

Följande böcker ansågs ha tvivelaktig bakgrund:

De övriga texterna ansågs vara homologoumena, det vill säga vara gemensamt erkända.

Böcker som är omtvistade då de används av bara vissa kristna grenar kallas deuterokanoniska eller ibland "apokryfiska". Ordet "apokryfer" reserveras vanligen för Nya Testamentets apokryfer, det vill säga böcker vilka ingen kyrka räknar som bibliska.

Referenser

Noter

  1. ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
  2. ^ Beskow, Per (1975). Teologisk ordbok. Stockholm: AWE/Gebers. Libris 7218569. ISBN 91-20-04848-3