Antependium

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Antependium. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att utforska varje aspekt av detta ämne/ämne/person. Vi kommer att upptäcka dess mest relevanta aspekter, dess inverkan på samhället och möjliga framtida implikationer. Genom en detaljerad och rigorös analys kommer vi att fördjupa oss i dess många dimensioner och undersöka både dess positiva aspekter och de utmaningar den ger. Antependium är ett ämne av stor relevans idag och genom denna artikel kommer vi att försöka erbjuda en global och komplett vision som låter läsaren förstå dess betydelse och utveckling över tid. Missa inte denna spännande resa genom den fascinerande världen av Antependium!

Antependium i Antwerpens katedral.
Broddetorpsantemensalet på Historiska museet i Stockholm.

Ett antependium (av latin ante, ’framför’ och pendere, ’hänga’) eller altarkläde är ett tygstycke som används för att täcka och pryda altaret i kristna kyrkor. Ursprungligen täcktes tre eller fyra sidor men från 1100-1200-talen blev det regel att endast täcka framsidan.

Färgen på antependiet brukar som regel följa kyrkoårets växlingar. Samma färger används för övrigt för mässkruden. Den vanligast använda färgen är grönt.

Historia

Antependier började användas i den kristna kyrkan under 400-talet. De var av tyg och rikt utsydda med bilder. Det äldsta nu bevarade, från 800-talet, finns framför högaltaret i basilikan Sant'Ambrogio i Milano. I Statens historiska museum finns broderier från ett antependium från 1100-talet. Broderierna utgörs av 24 runda tavlor med bildframställningar ur Kristi liv, sydda på tyg i guld mot en likaledes sydd silverbotten, allt utfört i en egendomlig teknik. Detta antependium har tidigare tillhört Biskopskulla kyrka i Uppland.

Altarprydnader i trä eller metall

Det finns även liknande altarprydnader av trä- eller metallskivor, ibland sirade med guld och ädla stenar; en sådan kallas vanligen antemensale. Statens historiska museum äger ett antemensale från 1100-talet, Broddetorpsantemensalet, vilket tidigare tillhört Broddetorps kyrka i Västergötland. Det är av ek och beklätt med drivna och förgyllda kopparplåtar. Bilderna visar scener ur Jesu liv Lyngsjö kyrka, söder om Kristianstad, har ett unikt antemensale i metall som bedöms vara från 1140-talet.

Se även

Litteratur

  • Margareta Ridderstedt, Vackert och värdigt. Liturgiska textilier från svenska atelijéer 1880-1930 . Stockholms universitet 2017. ISBN 978-91-7649-793-7
  • Sven-Åke Rosenberg, Släpet på hans mantel- En bok om kyrklig textilkosr.. 1979
  • Bengt Stolt, Kyrklig skrud enligt svensk tradition. 1964.

Referenser

Noter

  1. ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974

Webbkällor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Antependium, 1904–1926.

Externa länkar