I dagens värld har Annum blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Annum fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter, proffs och allmänheten, och genererat intensiv debatt och oändliga diskussioner kring dess implikationer, tillämpningar och konsekvenser. Oavsett om det beror på dess inverkan på teknik, ekonomi, kultur eller politik, fortsätter Annum att vara föremål för studier och analys, vilket väcker ett växande intresse och uppmärksammar olika aktörer och sektorer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Annum, dess utmaningar, möjligheter och möjliga återverkningar, i syfte att belysa dess betydelse och bidra till förståelsen av dess omfattning och innebörd idag.
Annum är det latinska uttrycket för år, som främst används för att beteckna tidsenheten, och då med bokstaven a.
Systemet Unified Code for Units of Measure skiljer på olika definitioner av ett år på följande sätt:
- at = a_t = 365,24219 dygn för betydelsen tropiskt år
- aj = a_j = 365,25 dygn för betydelsen Julianskt år
- ag = a_g = 365,2425 dygn för betydelsen Gregorianskt år
- a = 1 aj år (utan ytterligare specifikation)
Prefix
- ka – kiloannum är tusen (103) år, ett millennium, och används inom geografi, geologi och paleontologi. Grottmänniskors ålder, de senaste istiderna mm.
- Ma – megaannum är en miljon (106) år och brukas inom astronomi, geologi och paleontologi. Exempel: Tyrannosaurus rex levde för 67-65 Ma sedan, ett galaktiskt år är på 225 Ma.
- Ga – gigaannum är en miljard (109) år och förekommer inom kosmologi och geologi. Exempelvis: Big Bang: 13,7 Ga, Jordens skapelse: 4,57 Ga.
- Ta – teraannum är en biljon (1012) år. Röda dvärgstjärnor förväntas lysa i cirka 1 Ta.
- Pa – petaannum är en biljard (1015) år. Vissa radioaktiva isotopers halveringstider som tantal-180m är på 1 Pa.
- Ea – exaannum är en triljon (1018) år. Vissa radioaktiva isotopers halveringstider som wolfram-180 är på 1,8 Ea.
Noter och referenser