Idag har Anna av York blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Anna av York genererat diskussioner och debatter om dess påverkan på samhälle, kultur och ekonomi. När vi går in på 2000-talet fortsätter Anna av York att vara ett ämne som väcker nyfikenhet och uppmärksamhet, eftersom dess inflytande sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska innebörden och betydelsen av Anna av York, såväl som dess relation till andra ämnen och dess relevans i det aktuella sammanhanget.
Anna av York | |
![]() | |
Född | 2 november 1475 Westminsterpalatset, Storbritannien |
---|---|
Död | 23 november 1511 (36 år) |
Medborgare i | Storbritannien[1] |
Sysselsättning | Aristokrat |
Make | Thomas Howard, 3:e hertig av Norfolk (g. 1495–1511)[2] |
Barn | Thomas Howard (f. 1496)[3] |
Föräldrar | Edvard IV av England[3][2] Elisabet Woodville[3][2] |
Släktingar | Thomas Grey, 1:e markis av Dorset (syskon) Rikard Grey (syskon) Arthur Plantagenet, 1:e viscount av Lisle (syskon) Elizabeth av York (syskon)[2] Cecilia av York (syskon) Edvard V av England (syskon)[2] Rikard av Shrewsbury, hertig av York (syskon)[2] Katarina av York (syskon) Birgitta av York (syskon) |
Redigera Wikidata |
Anna av York, född 1475, död 1511, var en engelsk prinsessa, dotter till kung Edvard IV av England och Elisabet Woodville. Hon var från februari 1495 gift med Thomas Howard, 3:e hertig av Norfolk.
Anna förlovades den 18 juni 1479 med Filip den sköne av Flandern, som en del av det fredstraktat som slöts mellan Österrike och England. Avtalet fullföljdes dock inte efter faderns död 1483. I stället gifte hon sig i februari 1494 eller 1495 med Thomas Howard. Hon dog barnlös.
Anna medverkade 1486 i processionen vid dopet av hennes systerson Arthur, prins av Wales, och 1489 vid dopet av hennes systerdotter Margareta Tudor.