Anna Erslev

I dagens artikel ska vi prata om Anna Erslev. Det här är ett ämne som har fått stor aktualitet de senaste åren och väckt intresse hos många. Anna Erslev är ett ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter och kan appliceras på olika områden i livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Anna Erslev, från dess historiska ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Vidare kommer vi att analysera hur Anna Erslev har utvecklats över tid och vad är framtidsperspektiven på detta ämne. Missa det inte!

Anna Erslev
PseudonymAnna Borch
Född15 november 1862
Aarhus Danmark
Död18 mars 1919 (56 år)
Köpenhamn Danmark Danmark
YrkeFörfattare
redaktör
NationalitetDanmark Dansk
SpråkDanska
Verksam1884-1919
GenrerBarn- och ungdomslitteratur
Romaner

Anna Erslev, född 15 november 1862 i Aarhus, död 18 mars 1919 i Köpenhamn, var en dansk författare, redaktör och översättare.

Anna Erslev var dotter till geografen och professorn Edvard Erslev och (1824–1892) och Else Cathrine Hertz (1827–1885).[1][2] Hon var kusin till historikern Kristian Erslev, vars hustru var Anna Hude.[1] Hemmet hade en stark kulturell prägel då faderns släkt dominerades av lärare och modern var prästdotter.[1][2]

Erslev debuterade som författare 1884 med barnboken Smaafortællinger for Børn, som hon gav ut under pseudonymen Anna Borch (mormoderns flicknamn).[1][2] Hon var delaktig i utarbetandet av Christian Erichsens bokserie Børnenes Bogsamling där hon bl.a. bidrog med bearbetningar av Jules Vernes berättelser.[1] Hon var även redaktör av Børnebladet (1907–1916) och Børnenes Føljeton i morgontidningen København (1904–1912).[1][2] Från 1917 till sin död var hon även redaktör för Mit Blad och Børnenes Ugeblad.[1][2] Hon var en av de första i Danmark som kartlade barns läsvanor och hon deltog aktivt i debatten om vad som skulle anses vara lämplig läsning för barn.[1]

Utöver barn- och ungdomslitteratur skrev Erslev även del dramer, däribland Hvorfor? (1888) och Kong Valdemar (1890).[1][2] Hon skrev även tre samlingar med biografier över danska kulturpersonligheter: Tonekunstens Mestre (1914–1916), Billedkunstens Mestre (1915–1919), och Digtekunstens Mestre (1919).[1][2]

Bibliografi (i urval)

Barnböcker

  • Smaafortællinger for Børn (1884)
  • Illustreret Legebog (1897–1898)
  • Skiftende Emner. Fortællinger og Vers for den modnere Ungdom (1899)
  • Sommerferie (1899)
  • Børnenes Huskebog (1901)
  • Bette Jens i København (1903)
  • De stjaalne Børn (1904)
  • Den gule Ulv (1905)
  • For Tullemor og Bassemand (1906)
  • Arving til Borg og Fæste (1909)
  • Herredsfogdens Gæster (1914)
  • Komediebogen (1915)

Vuxenromaner

  • Ørneklippen (1906)
  • Den unge Friherre (1907)

Se även

Referenser

Noter
  1. ^ Winge, Mette (2001). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/638/ 
  2. ^ Engelstoft, Povl & Dahl, Svend ((1933-1944).). Dansk Biografisk Leksikon. Gyldendal. http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Kunst_og_kultur/Litteratur/Forfatter/Anna_Erslev 
Litteratur