Anläggning

I dagens värld är Anläggning ett ämne som har fått stor aktualitet och genererat intensiv debatt inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Anläggning fångat uppmärksamheten hos akademiker, yrkesverksamma och allmänheten, genererat motstridiga åsikter och väckt djupa reflektioner över dess påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Anläggning och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till dess konsekvenser kommer vi att fördjupa oss i en djupgående analys som gör att vi bättre kan förstå detta fenomen och dess konsekvenser för framtiden.

Globe icon
 Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv.
Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2018-12)
Brunnar hör till de äldsta och viktigaste anläggningarna.
Öresundsbron, infrastrukturbyggnad.

En anläggning är en fast byggnadskonstruktion på land eller vatten. Enligt det svenska klassifikationssystemet CoClass är en anläggning en typ av byggnadsverk som inte är en byggnad.

Anläggning är en ortnamnstyp i Lantmäteriets ortnamnsdatabas, och åsyftar då artefakt som inte utgör fastighet eller byggnad, exempelvis bro, hamn, monument, fyr, flygplats, kyrkogård och väg. Andra exempel på anläggningar är parker, stängsel och befästningar. En anläggning tillhör fastigheten där den ligger, om den inte är anlagd på ofri grund.

Exempel på anläggningar är bro, tunnel, brygga, färjeläge, kanal eller sluss. En fullständig klassifikation av anläggningar finns i CoClass.

Se även

Källor

  1. ^ ”CoClass - Klassifikation av byggd miljö”. coclass.byggtjanst.se. https://coclass.byggtjanst.se/. Läst 5 november 2016. 
  2. ^ ”Ortnamn – Vad är det?”. Lantmäteriet. http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Ortnamn/Vad-ar-det/. Läst 1 mars 2013. 
  3. ^ Vägverket: Broar och tunnlar inför 2000-talet