Anita Salomonsson

I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Anita Salomonsson, och förstå dess betydelse och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till sin nuvarande situation kommer vi att analysera hur Anita Salomonsson har lyckats påverka olika aspekter av det dagliga livet. Vi kommer att ta upp olika perspektiv och åsikter om Anita Salomonsson och försöka förstå dess relevans i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att undersöka potentiella utmaningar och möjligheter relaterade till Anita Salomonsson, och hur dessa kan påverka framtiden. Genom denna artikel kommer vi att försöka belysa Anita Salomonssons roll i den samtida världen och hur den fortsätter att forma vår verklighet.

Anita Salomonsson
Född10 september 1935
Hjoggböle, Västerbotten
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1994 –
SläktingarKurt Salomonson (bror)

Anita Lilian Augusta Salomonsson, född 10 september 1935 i Hjoggböle i Bureå församling i Västerbotten, är en svensk författare.

Anita Salomonsson, som är socionom, debuterade som 59-åring med romanen Änglabilder. Den handlar till stor del om hennes hemtrakter, som hon senare ofta återvänt till i sina böcker.[1] Hon är bosatt i Umeå.

Priser och utmärkelser

Bibliografi

  • 1994 – Änglabilder
  • 1995 – Genom tidens handflata
  • 1996 – Vackrast var ändå mamma
  • 1998 – Det gudomliga barnet
  • 1998 – Mannen på myren
  • 2000 – I själen förskräckt
  • 2004 – Armade cykel
  • 2007 – Vattenbärerskan
  • 2010 – Lika som kärlek. Sammanliggningen i Lubboträsk
  • 2013 – I enslighet framfödt
  • 2015 – Oloflig beblandelse
  • 2017 – Ängeln i posthuset
  • 2017 – Skärvor av liv
  • 2020 – Huldas hus

Källor

  • Anita Salomonsson på Norstedts förlag
  • Anita Salomonsson på Författarbyn Hjoggböle
  • Ingela Hofsten, "Anita Salomonsson: 'Det enda jag önskar i livet är att få skriva'." Norrländsk tidskrift 2004, nr 2.
  • Anders Persson, "'Låt mig vid fötter dina, få vila gott och sluta ögon mina och vila blott'. Bilder av roseniansk väckelsefromhet i Anita Salomonssons 'Genom tidens handflata' och 'Vackrast var ändå mamma'," Norrländsk kyrkohistoria i ett komparativ perspektiv red. av Jan Samuelsson. Sundsvall: Mittuniversitetet 2014.

Noter

  1. ^ Maria Wallin (9 februari 2017). ”Skriver ner kvinnors historia – Anita Salomonsson är tillbaka med en bok om sin moster”. Norran. https://www.norran.se/noje-kultur/litteratur/skriver-ner-kvinnors-historia-anita-salomonsson-ar-tillbaka-med-en-bok-om-sin-moster/. Läst 12 april 2018. 
  2. ^ ”Minervabelöningen”. Umeå Kommun. Arkiverad från originalet den 28 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190528071014/https://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/stodbidragochstipendier/minervastipendium.4.791cd28151a759b5f3ff7d.html. Läst 17 januari 2020. 

Externa länkar