Anhållande
I dagens värld har Anhållande blivit ett intresseämne som genererar debatt och diskussion inom olika områden. Med tidens gång har Anhållande fått relevans i samhället och dess inverkan har noterats i olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till nutid har Anhållande genomgått betydande omvandlingar som har markerat dess utveckling och utveckling. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Anhållande, analysera dess inflytande i olika sammanhang och undersöka dess betydelse i den samtida världen.
 |
Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2015-08) |
| Frihetsberövande i Sverige |
|---|
| Omhändertagande |
| LOB |
| Gripande |
| Anhållande |
| Häktning |
| Fängelse |
| Ungdomshem |
| Särskilda ungdomshem |
| SiS |
| Sluten ungdomsvård |
| Rättspsykiatrisk vård |
| LVU |
| LVM |
| LPT |
Anhållande är i svensk rätt en form av tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande. Under anhållandetiden sitter den frihetsberövad oftast inlåst i en polisarrest.
För att anhålla någon krävs att det finns skäl för häktning eller att den misstänkte är skäligen misstänkt för brottet och om det är av synnerlig vikt att personen tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning.
Beslut om anhållande fattas av åklagare. Åklagaren ska göra häktningsframställan till tingsrätten senast kl 12 tredje dagen efter anhållningsbeslutet. I annat fall ska den anhållne släppas på fri fot.
Fotnoter
- ^ ”Rättegångsbalk (1942:740)”. 18 juli 1942. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307124104/https://lagen.nu/1942:740#K24P6. Läst 8 april 2017.
- ^ ”Rättegångsbalk (1942:740)”. 18 juli 1942. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307124104/https://lagen.nu/1942:740#K24P12. Läst 8 april 2017.