Angiotensin

I dagens värld har Angiotensin fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans på marknaden eller dess påverkan på populärkulturen, är Angiotensin ett ämne som aldrig slutar att överraska och sätta en trend. Från dess början till nutid har Angiotensin spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet, genererat motstridiga åsikter och väckt ständigt intresse från allmänheten. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten och betydelsen av Angiotensin, och analysera dess utveckling över tid och dess innebörd idag.

Angiotensin är ett peptidhormon som är viktigt för kroppens blodtrycksreglering. Angiotensin finns i 4 typer: angiotensin I, angiotensin II, angiotensin III och angiotensin IV. Angiotensin I bildas av att proteinet angiotensinogen som bildas av levern modifieras av enzymet renin. Angiotensin I modifieras sedan till angiotensin II med hjälp av angiotensinkonverterande enzym (ACE). Denna omvandling sker i kapillärer, vilka finns i stort antal i lungkretsloppet. Angiotensin II är en potent vasokonstriktor (stimulerar sammandragning av blodkärl). Kontraktion av blodkärl leder till ökat totalt perifiert motstånd, som i sin tur höjer blodtrycket.

Angiotensin II leder även till ökad volym i blodbanan genom att stimulera utsöndringen av aldosteron från binjurebarken, vilket stimulerar reabsorptionen av natrium och vatten från urinen till blodet. Detta leder till ökad volym i blodbanan och det i sin tur leder till ökat blodtryck.

Systemet som kontrollerar produktionen av angiotensin I och II kallas renin–angiotensin–aldosteron-systemet (RAAS).

Se även

Referenser

  1. ^ Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7. Kapitel 6 och 16.