Anders de Wahl
På dagen för Anders de Wahl står vi inför ett mycket viktigt ämne som förtjänar att tas upp och diskuteras i detalj. Den inverkan som Anders de Wahl har haft på våra liv är obestridlig och dess relevans är obestridlig. Genom historien har Anders de Wahl varit föremål för ett flertal studier, debatter och reflektioner, vilket visar på dess betydelse i olika områden och sammanhang. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Anders de Wahl, utforska dess många aspekter och analysera dess inflytande på vårt nuvarande samhälle. För att erbjuda en komplett och objektiv syn kommer vi att undersöka olika synpunkter och argument, för att berika vår förståelse av Anders de Wahl och dess implikationer.
| Anders de Wahl | |
 | |
| Född | 9 februari 1869 Katarina församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 9 mars 1956 (87 år) Oscars församling, Sverige |
| Begravd | Adolf Fredriks kyrkogård kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Skådespelare |
| Föräldrar | Oscar de Wahl Anna de Wahl |
| Utmärkelser | |
| Litteris et Artibus (1907) | |
| Redigera Wikidata | |
Anders de Wahl, i folkbokföringen alltid skriven Andreas, född 9 februari 1869 i Stockholm, död 9 mars 1956 i Stockholm, var en svensk skådespelare. Anders de Wahl läste under en lång tid Alfred Tennysons ”Nyårsklockan” på Skansen vid midnatt på nyårsafton. Det hann bli 51 uppläsningar under åren 1897–1955, som även sändes i radio från 1935.
Biografi
Anders de Wahl var son till musikdirektören Oscar de Wahl och skådespelaren och operettsångerskan Anna de Wahl, född Lundström.
Efter anställning på Wicanders korkfabriks kontor var de Wahl 1889–1891 elev vid Kungliga dramatiska teatern, 1891–1892 anställd vid August Lindbergs sällskap, 1892–1907 vid Albert Ranfts teaterföretag och 1907–1919 vid Dramatiska teatern. Vårsäsongerna 1920–1922 arbetade han vid Svenska teatern och åter vid Dramatiska teatern 1922–1930. de Wahl gästspelade även i Köpenhamn, Oslo och Helsingfors, och företog egna turnéer på svenska landsorten. Han turnerade därtill i USA som uppläsare.
de Wahl skrev själv pjäsen För tidigt, där han i rollen som Ville år 1892 hade en av sina tidiga framgångar.
Anders de Wahl var ogift och ligger begravd på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm.
Filmografi i urval
- 1920 – Erotikon
- 1921 – Kvarnen
- 1925 – Kalle Utter
- 1925 – Flygande holländaren
- 1933 – Vad veta väl männen
- 1938 – Med folket för fosterlandet
- 1945 – Hans Majestät får vänta
- 1946 – Eviga länkar
Teater
Roller
Regi
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1909 | Per Olsson och hans käring |
Gustaf af Geijerstam | Dramaten |
| Paul Lange och Tora Parsberg Paul Lange og Tora Parsberg |
Bjørnstjerne Bjørnson | Dramaten | |
| 1917 | Anatol |
Arthur Schnitzler | Lorensbergsteatern |
| 1918 | Komedianten Der verwandelte Komeodiant |
Stefan Zweig | Dramaten |
| Pierrots drama Pierrots Drama |
Sil-Vara | Dramaten | |
| 1930 | Herr Lamberthier Monsieur Lamberthier |
Louis Verneuil | Dramaten |
| 1934 | Anständighetens vällust Il piacere dell'onesta |
Luigi Pirandello | Dramaten |
| 1937 | Byggmästare Solness Bygmester Solness |
Henrik Ibsen | Dramaten |
Utmärkelser
- 1907: Litteris et Artibus
Bildgalleri från rolltolkningar
-
Som Lord Babberly i Charleys tant, Djurgårdsteatern 1894. -
Som Lord Windermere i Solfjädern, Vasateatern 1897. -
Anders de Wahl 1919. -
I Luigi Pirandellos Sex roller söker en författare på Dramaten 1925. -
Som Peer Gynt på Dramaten. (Omslag till Scenen 1927). -
Som Hamlet -
de Wahl i Hjältar
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
- Wennerholm, Eric (1974). Anders de Wahl: Människan bakom maskerna. Stockholm: Albert Bonniers förlag
Noter
- ^ Sveriges dödbok, läst: 5 april 2018.
- ^ Katarina kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0009/C I/15 (1868-1871), bildid: 00076696_00150, födelse- och dopbok, s. 93, läs onlineläs online, läst: 7 maj 2018, ”78,apr,9,1,,Andreas,1.....de Wahl Osqar Musikdirektör ö ? h Anna Lundström....Lilla Glasbruksgatan? 16”.
- ^ Namn: Andreas de Wahl Titel: Son Födelseuppgifter: 1869-02-09 (Katarina), Stockholms stad, Rotemansarkivet, läs online, läst: 7 maj 2018.
- ^ Find A Grave-ID: 10898, läst: 5 maj 2018.
- ^ Gravsten #4141, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läs online, läst: 13 maj 2018.
- ^ Blankett, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läs online, läst: 13 maj 2018.
- ^ Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, Musikverket person-ID: DS/UK/1178, läst: 6 oktober 2017.
- ^ ”Anders de Wahl (1896-1956)”. Find a Grave. https://sv.findagrave.com/memorial/10898/anders-de-wahl. Läst 7 december 2023.
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 mars 1891. Läst 9 november 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 8 april 1891. Läst 9 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Göteborgs Aftonblad: s. 5. 3 oktober 1891. http://tidningar.kb.se/2647969/1891-10-03/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Göteborgs aftonblad: s. 2. 15 oktober 1891. Läst 9 november 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Göteborgs aftonblad: s. 2. 13 november 1891. Läst 9 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 april 1892. Läst 9 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 juni 1892. http://tidningar.kb.se/8224221/1892-06-04/edition/0/part/1/page/2. Läst 15 september 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 29 augusti 1892. http://tidningar.kb.se/4112678/1892-08-29/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ Frithiof Hellberg, red (1893). ”Teater och musik”. Idun: Praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 6 (24): sid. 191. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1893/pdf/1893_24.pdf. Läst 8 november 2015.
- ^ P.S. (13 juni 1893). ”Teater och Musik: Djurgårdsteatern sommarrevy”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1893-06-13/8652/2. Läst 20 juni 2017.
- ^ Anders de Wahl i Projekt Runeberg
- ^ Frithiof Hellberg, red (1893). ”Teater och musik”. Idun: Praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 6 (32): sid. 254. Arkiverad från originalet den 14 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160314113343/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1893/pdf/1893_32.pdf. Läst 8 november 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 juni 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-06-06/8949/2. Läst 23 augusti 2015.
- ^ Spelåret 1894-95 i Projekt Runeberg
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 juni 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-06-09/8952a/3. Läst 23 augusti 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 28 augusti 1894. http://tidningar.kb.se/4112678/1894-08-28/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ Spelåret 1894-95 i Projekt Runeberg
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 5 september 1895. http://tidningar.kb.se/8224221/1895-09-05/edition/0/part/1/page/2. Läst 15 november 2015.
- ^ Teater i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1896)
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 11 maj 1896. http://tidningar.kb.se/8224221/1896-05-11/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 5. 12 januari 1897. http://tidningar.kb.se/8224221/1897-01-12/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ Varia - Illustrerad månadsskrift 1898, s. 13-14.
- ^ ”Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 21 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-21/edition/0/part/1/page/2.
- ^ ”Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-01-28/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Marcelle”. Svenska Dagbladet: s. 4. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-28/edition/0/part/1/page/4. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Kungsämnena”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26037&pos=126. Läst 6 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet: s. 3. 18 april 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-04-18/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet: s. 3. 10 maj 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-05-10/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 27 augusti 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-08-27/edition/0/part/1/page/4. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Teatrarnas spellistor”. Aftonbladet: s. 2. 27 september 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-09-27/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 2. 12 december 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-12-07/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 december 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-12-27/10341a/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 16 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-01-16/edition/0/part/1/page/2.
- ^ ”Teater och musik: Svenska teatern”. Aftonbladet: s. 3. 27 februari 1899. http://tidningar.kb.se/4112678/1899-02-27/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 april 1899. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1899-04-11/10442A/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 12 maj 1899. http://tidningar.kb.se/8224221/1899-05-12/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 2. 17 oktober 1899. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-10-17/edition/0/part/1/page/2. Läst 15 november 2015.
- ^ Tor Hedberg (18 oktober 1899). ”Gustaf Vasa: Premiären å Svenska teatern”. Svenska Dagbladet: s. 2. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-10-18/edition/0/part/1/page/2. Läst 15 november 2015.
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1900) s. 58
- ^ ”Teater och musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 3. 30 november 1899. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-11-30/edition/0/part/1/page/3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Strindbergs 'Erik XIV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 december 1899. http://tidningar.kb.se/8224221/1899-12-01/edition/0/part/1/page/2. Läst 15 november 2015.
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1900) s. 59
- ^ Teaterkrönika i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1901) s. 53
- ^ Teaterkrönika i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1901) s. 54
- ^ Teaterkrönika i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1901) s. 390
- ^ Frithiof Hellberg, red (1901). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 14 (46): sid. 747. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_46.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Ernst Högman (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (42): sid. 521. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_42.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (4): sid. 47. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_4.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (12): sid. 154f. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_12.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119071334/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015.
- ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (6): sid. 71. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_6.pdf. Läst 19 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (12): sid. 149. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119234637/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_12.pdf. Läst 19 november 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (19 maj 1906). ”Svenska teatern: Lifvet på landet”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-05-19/12960A/2. Läst 28 december 2015.
- ^ Bo Bergman (23 oktober 1906). ”Svenska teaterns festföreställning: 'Gurre'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-23/13114a/2. Läst 7 augusti 2015.
- ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015.
- ^ ”Namn och Nytt”. Dagens Nyheter: s. 4. 2 september 1909. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-09-02/s/4. Läst 5 mars 2017.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 28 november 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-11-28/323/10. Läst 20 juli 2015.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 11 december 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-12-11/336/8. Läst 20 juli 2015.
- ^ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: . Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0
- ^ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529155823/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015.
- ^ Från Stockholms teatrar 1921 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1921) sid. 170
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) sid. 396
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) sid. 397
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) sid. 398
- ^ Teatern 1931 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1931 (1932) s. 166
- ^ Oscar Rydqvist (19 september 1941). ”'Han som kom till middag' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-09-19/255/26. Läst 25 augusti 2015.
- ^ Teatern 1941 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1941 (1942) s. 202
- ^ Teater och film i Projekt Runeberg
- ^ ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 28 oktober. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-10-28/293/12. Läst 25 augusti 2015.
- ^ ”Det lyser i kåken”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/det-lyser-i-k%C3%A5ken. Läst 17 oktober 2015.
Vidare läsning
- Eric Wennerholm: Anders de Wahl. Människan bakom maskerna (1974)
- Anders De Wahl: Mormor och morfar. Minnen från pojktiden (1954)
- Per Lindberg: Anders de Wahl (1944)
- Helge Wahlgren: Anders de Wahl (Publikens gunstlingar V) (1918)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Anders de Wahl.- Anders de Wahl i Dramatens rollbok
- Anders och Anna de Wahls arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
- Anders de Wahl på Svensk Filmdatabas
- Anders de Wahl på Internet Movie Database (engelska)
