I dagens värld har Anders Lennartsson blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Både professionellt och personligt har Anders Lennartsson genererat debatter och diskussioner om dess påverkan och inflytande på samhället. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Anders Lennartsson varit föremål för studier och forskning som har försökt belysa dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska några grundläggande aspekter av Anders Lennartsson och analysera dess roll i olika sammanhang. Från dess koppling till teknik, genom dess relation till kultur och politik, till dess betydelse i vardagen, är Anders Lennartsson ett ämne som fortsätter att skapa intresse och reflektion idag.
Anders Lennartsson | ||
---|---|---|
Tidsperiod | 1600–1605 | |
Utnämnd av | Karl IX | |
Företrädare | Clas Eriksson Fleming | |
Efterträdare | Magnus Brahe (1564–1633) | |
Yrke | Krigare och Marsk | |
| ||
Personfakta
| ||
Född | 1561 | |
Död | 17 september 1605 Kirkholm, Livland | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Forstenaätten | |
Far | Lennart Torstensson | |
Mor | Margareta Andersdotter | |
Familj
| ||
Make/maka | Ogift | |
![]() |
Anders Lennartsson, född 1561, död 17 september 1605, var en svensk krigare och marsk.
Anders Lennartsson var son till Lennart (eller Lindorm) Torstensson (av Forstenaätten) och hans hustru Margareta Andersdotter, och bror till Torsten Lennartsson (Lindersson).
År 1593 omnämns han som fältöverste.
Han deltog i slaget vid Stångebro på hertig Karls sida, och bidrog till segern där.
Anders Lennartsson utnämndes 1599 till kommendant på Älvsborgs fästning. Han satt 1600 i domstolen i Linköping.
År 1602 var han jämte Arvid Stålarm överbefälhavare för den svenska styrkan i Livland, men 1604 var han åter hemma.
År 1605 slog han sig med 5 000 man fram från Reval till Pernau där Karl IX landstigit och följde denne på fälttåget söderut, men stupade i slaget vid Kirkholm 17 september samma år.
|