Idag vill vi ta upp ett ämne som har fått stor aktualitet de senaste åren. Anders Gustaf Rosenberg är en fråga som har fångat samhällets uppmärksamhet i allmänhet, eftersom den påverkar vårt dagliga liv på olika sätt. Det är viktigt att grundligt förstå detta ämne, eftersom dess inflytande sträcker sig från personlig till global nivå. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Anders Gustaf Rosenberg, analysera dess inverkan i olika sammanhang och erbjuda en heltäckande vision om dess betydelse idag. Vi är säkra på att informationen du hittar nedan kommer att vara mycket användbar för dig för att förstå relevansen och omfattningen av Anders Gustaf Rosenberg i vårt samhälle.
| Anders Gustaf Rosenberg | |
| Född | 18 januari 1809 Mellösa socken, Sverige |
|---|---|
| Död | 26 juli 1884 (75 år) Nora, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Organist, pianobyggare |
| Utmärkelser | |
| Litteris et Artibus (1877) | |
| Redigera Wikidata | |
Anders Gustaf Rosenberg, född 18 januari 1809 i Lilla Mellösa socken, Södermanlands län, död 26 juli 1884 i Nora, var en svensk kyrkomusiker, tonsättare och folkmusiksamlare.
Rosenberg tog organistexamen 1826 och musikdirektörsexamen 1836 samt var organist i Floda 1826–1837 och därefter organist och klockare i staden Nora. Han tog verksamt del i striderna om omarbetningen av Haeffners koralbok och blev själen och ledaren i den kommitté, som tillsattes av koralmötet i Uppsala 1880. Hans grundsatser i harmoni (med anslutning till Johann Christian Friedrich Haeffners) fick ett uttryck i Bengt Wilhelm Hallbergs koralbok (1882), i rytmik åter (med påverkan från den fritt och deklamatoriskt rytmiserade gregorianska sången) i Christofer Ludvig Anjous och Jonas Fredrik Törnwalls koralbok (samma år).
Rosenberg bedrev också en omfattande verksamhet som samlare av polskor och danslekar; 420 sådana, upptecknade i Södermanland, Uppland, Östergötland, Dalarna och Jämtland, utkom i tre häften 1876, 1879 och 1882. Han invaldes som agré i Kungliga Musikaliska Akademien 1836 och tilldelades Litteris et Artibus 1877.
|