Anders Öhrman

I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Anders Öhrman har haft på olika aspekter av det samtida samhället. Sedan dess uppkomst har Anders Öhrman genererat debatter, kontroverser och betydande förändringar inom olika områden. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka hur Anders Öhrman har påverkat politik, ekonomi, kultur, teknik och andra viktiga aspekter av vårt dagliga liv. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i det förflutna, nuet och framtiden för Anders Öhrman, för att bättre förstå dess utveckling och dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Denna artikel syftar till att erbjuda en heltäckande och djupgående vision av Anders Öhrman, med syftet att ge läsaren en bredare och berikande förståelse av detta fenomen.

Anders Öhrman
Född1733[1]
Död31 oktober 1794[1]
Medborgare iSverige
SysselsättningViolinist, violast, kompositör
ArbetsgivareKungliga Hovkapellet (1780–1781)[1]
Kungliga Hovkapellet (1782–1794)[2]
Redigera Wikidata

Anders Öhrman, född 1733, död 31 oktober 1794, var en svensk violinist och violast vid Kungliga hovkapellet.

Biografi

Anders Öhrman föddes 1733. Han gifte sig 1771 med Katarina Maria Palm (1746–1826). Han var mellan 1780 och 1781 violinist vid Kungliga hovkapellet i Stockholm. Öhrman anställdes 1782 som violast vid Kungliga hovkapellet. Han avled 31 oktober 1794. Öhrman hade även arbetat som kabinettskurir.[3]

Musikverk

  1. Allegro moderato
  2. Adagio
  3. Un poco vivace
  • Sonat för violin solo och basso continuo i d-moll.[4]
  1. Moderato
  2. Ariozo
  3. Giga no molto allegro

Referenser

Noter

  1. ^ Fredrik August Dahlgren, Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningarIngen beskrivning har definierats, Norstedts förlag, 1866, s. 532, läs online.
  2. ^ Fredrik August Dahlgren, Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningarIngen beskrivning har definierats, Norstedts förlag, 1866, s. 540, läs online.
  3. ^ Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737–1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773–1863 med flera anteckningar i Projekt Runeberg
  4. ^ Nisser, Carl (1943). Svensk instrumentalkomposition 1770–1830. Nominalkatalog. Stockholm: Gothia. sid. 459. Libris 1412043