Analogi (juridik)

Ämnet Analogi (juridik) är flitigt diskuterat och har skapat stort intresse i dagens samhälle. I decennier har Analogi (juridik) varit föremål för debatt bland experter från olika discipliner, såväl som av intresse för allmänheten. Dess relevans är obestridlig och dess inverkan sträcker sig till olika områden i samhället. Under åren har Analogi (juridik) upplevt betydande förändringar som har präglat dess utveckling och dess inflytande i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Analogi (juridik), från dess ursprung till dess inverkan idag, med syftet att erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision av detta mycket relevanta ämne.

Analogi, analogisk lagtillämpning eller analogislut kan användas när det gäller att tillämpa en bestämmelse i lag på ett fall där uttrycklig lagbestämmelse saknas. Man använder då regler för en annan, liknande, situation på det aktuella fallet. I Sverige är det relativt vanligt att domstolar använder analogier inom civilrättens område, men inom straffrätten finns ett förbud mot att använda analogier eftersom det är oförenligt med legalitetsprincipen.

Ett exempel på analogivis tolkning har tillämpats av Högsta domstolen i ett mål avgjort år 2000, när en person hade uppträtt som fastighetsmäklare och förmedlat en bostad och senare nekades avtalad provision från uppdragsgivaren. Fastighetsmäklarlagen behandlar rätten till provision för hos Fastighetsmäklarnämnden registrerade mäklare. Det saknas bestämmelse som behandlar rätten till provision för en oregistrerad, en så kallad svartmäklare. Här tillämpade Högsta domstolen därför 23 § Fastighetsmäklarlagen analogt och dömde till nedsättning av ersättning.

Se även

Referenser

  1. ^ Zetterström, Stefan (2004). Juridiken och dess arbetssätt. Uppsala: Iustus förlag AB. sid. 83-84. ISBN 91-7678-575-0 
  2. ^ ”Fråga om nedsättning av mäklarprovision till oregistrerad, yrkesmässigt verksam fastighetsmäklare.”. Nytt Juridiskt Arkiv. Lagen.nu. 2000. sid. s. 629. https://lagen.nu/dom/nja/2000s629. Läst 4 januari 2012. ”Frågan i HD är om den avtalade ersättningen skall sättas ned enligt §. Det är tydligt att lagens bestämmelser om fastighetsmäklarens åligganden och ersättning är skrivna för registrerade fastighetsmäklare. var visserligen yrkesmässigt verksam mäklare men hon var inte registrerad hos . HD finner att § fastighetsmäklarlagen skall tillämpas analogt i målet.” 
  3. ^ ”Fastighetsmäklarlag (1995:400)”. Regeringskansliets Rättsdatabaser. Utfärdad: 1995-04-20, Upphävd: 2011-07-01. Arkiverad från originalet den 8 november 2012. https://web.archive.org/web/20121108124521/http://62.95.69.15/cgi-bin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst_err&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&BET=1995%3A400%24. Läst 4 januari 2012. ”23 § Fastighetsmäklarens ersättning kan sättas ned, om mäklaren vid uppdragets utförande har åsidosatt sina skyldigheter mot köparen eller säljaren. Detta gäller dock inte, om åsidosättandet är av ringa betydelse.”