I dagens värld har Amman tagit en grundläggande roll i människors liv. Dess påverkan har varit så betydande att det inte finns något område som inte har berörts av Amman. Oavsett om det är på det personliga, arbetsmässiga, sociala, vetenskapliga eller tekniska området, har Amman blivit ett nyckelelement som formar vårt sätt att leva. Under åren har Amman väckt intresse och nyfikenhet hos individer från alla samhällsskikt och genererat oändlig forskning, debatter och diskussioner kring dess innebörd, betydelse och omfattning. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska världen av Amman, analysera dess inflytande i olika sammanhang och upptäcka dess relevans för mänsklig utveckling.
Amman | |
عَمَّان (ʿAmmān) | |
Huvudstad | |
Land | ![]() |
---|---|
Provins | Huvudstadsprovinsen |
Folkmängd | 4 061 150 (2021) |
Grundad | 7250 f.Kr. |
Tidszon | GMT (UTC+2) |
Geonames | 250441 |
Amman (arabiska: عَمَّان, ʿAmmān, uttal: ) är huvudstaden i Jordanien med omkring 4 miljoner invånare (2021). Staden, som ligger på ruinerna av det antika Filadelfia, blev landets huvudstad år 1921.
På platsen för dagens Amman fanns det bibliska Rabbath Ammon som kom att blomstra under romerskt styre under namnet Filadelfia som då ingick i området Decapolis. Under denna tid uppfördes flera byggnadsverk, bland annat en teater. Denna uppfördes mellan åren 169 och 177 e.Kr. på en naturlig sluttning och kunde ta uppemot 6 000 besökare. Genom att diverse restaurationsarbeten genomförts har man än idag möjlighet att använda teatern till diverse kulturella evenemang. Man har även restaurerat ett romerskt odeion som byggdes under 100-talet e.Kr. och som idag hyser konserter och andra evenemang. Lämningar från tiden under romerskt styre kan även hittas på den kulle i staden vilken befästs av romarna och där det tidigare legat ett akropolis. Här uppfördes även ett Herkules-tempel tillägnat Markus Aurelius under 100-talet e.Kr. som till viss del återstår idag. Senare kom här att byggas en kyrka på 500-talet och under islamskt styre skulle även ett guvernörsresidens och ett administrativt centrum byggas som även det kan återses idag. På senare tid har även de stora moskéerna Abu Darwish och Malik Abdallah byggts, den sistnämnda så sent som på 90-talet.[1]
Fransesca Casule (2005). Art and History of Jordan. Bonechi. ISBN 88-8029-416-4
|
|