Almöbron

I dagens värld har Almöbron blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess påverkan på populärkulturen eller dess relevans inom det vetenskapliga området, fortsätter Almöbron att generera debatt och fascination inom olika områden. Allt eftersom tiden går fortsätter Almöbron att utvecklas och överraska samhället, vilket bevisar dess betydelse och förmåga att fortsätta att dra till sig uppmärksamhet från en mångfaldig publik. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Almöbron, i syfte att ge en komplett och berikande syn på detta globalt relevanta ämne.

Almöbron
Gamla Tjörnbron.jpg
Almöbron
PlatsKällön – Almön
KorsarAskeröfjorden
Nyare broTjörnbron
Konstruktionsdata
Total längd532 meter[1]
Konstruktionstypbågbro
Antal brospann1
Längsta spann290 meter[2]
Segelfri höjd41 meter
KonstruktörKrupp och Skånska Cementgjuteriet
Datum
Öppnade15 juni 1960
Revs18 januari 1980 (rasade)

Almöbron var en bågbro över Askeröfjorden och del av Tjörnbronleden, mellan Tjörn och det svenska fastlandet. Den stod färdig 1960 och var med fria spännvidd på 278 meter då Sveriges[3] längsta bågbro.

1980 rasade Almöbron, efter påsegling av fartyget Star Clipper. Vid olyckan dog åtta människor. 1981 invigdes brons ersättare, snedkabelbron Tjörnbron.

Historia

Almöbron tillverkades av den tyska firman Krupp och Skånska Cementgjuteriet, som en bågbro uppbyggd kring två parallella stålrörsbågar.[3] Bron invigdes den 15 juni 1960 av landshövding Per Nyström, tillsammans med Stenungsöbron och Källösundsbron, och var då en del av den 9 km långa Tjörnbroleden mellan Sundsby på Tjörn och Stenungsund på fastlandet.[3] Initiativtagare till bron var landsfiskal Erik Nordström.[4]

Brons totallängd var 532 meter, med 290 meter huvudspann. Den segelfria höjden på 41 meter gällde – eftersom det var en bågbro – endast under en mycket begränsad sträcka av huvudspannet.

Olyckan

Huvudartikel: Tjörnbrokatastrofen

Bron var byggd för att klara 12 000 fordon per dygn. Konstruktionen gjorde den mycket stadig från fordonstrycket men svag för påfrestningar i sidled. Detta visade sig vid kollisionen med bulkfartyget Star Clipper, då bron rasade.

Almöbron rasade klockan 01.30 den 18 januari 1980 då brospannet blev påkört av det liberiaregistrerade bulkfartyget Star Clipper. Haveriet orsakades av att isanhopningar i den trånga farleden påverkade fartygets manöverförmåga, och att en kran ombord på fartyget slog i brons stålrörsbågar. Åtta människor omkom i de sju fordon som körde över brokanten[5] och ner i den djupa Askeröfjorden, innan vägen hann spärras av. Det rådde vid olyckstillfället både mörker och dimma.[3]

Efterspel

Haverikommissionen fastställde aldrig någon enskild orsak till olyckan, och man friade lots och kapten från ansvar.[6] Det konstaterades att strömmar, issituation och den trånga farleden bidrog till navigeringssvårigheter för fartyg.

Redan året efter invigdes på samma plats den nuvarande Tjörnbron, den 9 november 1981, efter en rekordkort tid för projektering och byggande.[3] Denna bro är en snedkabelbro med ett huvudspann på 366 meter (76 meter mer än för Almöbron) och en segelfri höjd på minst 43 meter.[7] Genom brons utförande som snedkabelbro, med pyloner placerade på land är risken för påsegling av fartyg väsentligt reducerad.

Även den nya bron benämns ibland Almöbron, eftersom den är endast en av tre[3] broar längs med Tjörnleden mellan ön och fastlandet.

Galleri

  • Bild från byggandet av Almöbron 1958.
    Bild från byggandet av Almöbron 1958.
  • Flygfotografi över Almöbron från 1962.
    Flygfotografi över Almöbron från 1962.
  • Bild från olyckan 1980. Här har Star Clipper kolliderat med bron, och bron rasat.
    Bild från olyckan 1980. Här har Star Clipper kolliderat med bron, och bron rasat.

Se även

Källor

  1. ^ Tjörnbron rasade
  2. ^ https://www.hitta.se/kartan!~58.05981,11.78082,17z/tr!i=ifYGeUK8/tileLayer!l=1
  3. ^ ”Tjörnbron - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tj%C3%B6rnbron. Läst 24 juni 2020. 
  4. ^ Anno 60 , red. Gösta Åkerholm, Förlagshuset Norden, Malmö 1961, s. 15
  5. ^ ”30 år sedan Tjörnbron rasade”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 20 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100120091553/http://www.gp.se/nyheter/bilder/1.290904-30-ar-sedan-tjornbron-rasade/1.290912-tjornbron#photoWrapperAnchor. Läst 17 januari 2010. 
  6. ^ Helena Josefsson (18 januari 2020). ”Så här såg det ut när Tjörnbron rasade för 40 år sedan”. svt Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/sa-har-sag-det-ut-nar-tjornbron-rasade-for-40-ar-sedan. 
  7. ^ ”Broar”. www.sjofartsverket.se. Arkiverad från originalet den 25 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200625121437/https://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Marstrand/Riktvarden--restriktioner/Broar/. Läst 24 juni 2020. 

Externa länkar