Allmän rösträtt

I världen av Allmän rösträtt har det alltid funnits en fascination och ett konstant intresse för att upptäcka mer om detta ämne. Oavsett om det är genom utforskandet av dess historiska ursprung, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess möjliga framtida implikationer, fortsätter Allmän rösträtt att vara ett ämne för diskussion och debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Allmän rösträtt och hur det har utvecklats över tiden, såväl som dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet. Från dess betydelse i populärkulturen till dess relevans inom vetenskap och teknik, har Allmän rösträtt satt en outplånlig prägel på mänskligheten och fortsätter att vara ett föremål för studier och intresse idag.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Ett demonstrationståg för kvinnorösträtten i Göteborg i juni 1918.

Allmän rösträtt innebär att varje vuxen medborgare i en stat, eller varje vuxen medborgare i en kommun, möjligen med vissa undantag, har en ovillkorlig rätt att delta i allmänna val inom vederbörande politisk enhet.

Allmän och lika rösträtt innebär att varje medborgare har samma röstvärde, till skillnad från graderad rösträtt.

Den allmänna rösträtten förutsätter i allmänhet viss uppnådd ålder samt åtminstone ifråga om nationella val medborgarskap. Huruvida personer intagna på fängelse, frigivna fångar, personer som befinner sig i konkurs, personer som är omyndigförklarade och liknande grupper saknar rösträtt, anses detta vanligen inte innebära att rösträtten inte är allmän. Om däremot den röstande ska ha genomfört värnplikt eller ha avlagt ett för rösträtten särskilt kunskapsprov anses däremot vanligen att rösträtten inte är allmän.[källa behövs]

I modern tid förekommer det mycket sällan att rösträtten inskränks på grund av kön.[källa behövs] I Västvärlden anses inte inskränkning på grund av kön längre vara godtagbart. Där kvinnor generellt saknar rösträtt förekommer uttrycket "allmän rösträtt för män". Om samtliga röstberättigade i ett system med allmän rösträtt också har lika stor rösträtt används uttrycket "allmän och lika rösträtt".

Se även

Källor

  1. ^ Sundevall, Fia (27 november 2018). ”Den allmänna rösträtten – när infördes den?”. Demokrati100.se. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200807204516/https://demokrati100.se/den-allmanna-rostratten-nar-infordes-den/. Läst 9 augusti 2020. 

Externa länkar