Allhelgonadagen
Allhelgonadagen är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen. Det har länge varit föremål för debatt, diskussion och analys och genererat ett brett spektrum av åsikter och perspektiv. Dess betydelse och inflytande inom olika områden i det dagliga livet gör det till ett relevant ämne för alla. I den här artikeln kommer vi att utforska nyckelaspekter relaterade till Allhelgonadagen, ta upp dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och de olika ståndpunkter som finns i frågan. Genom denna djupgående analys hoppas vi kunna ge en heltäckande bild av Allhelgonadagen och främja en mer fullständig förståelse av dess omfattning och relevans idag.
 Alla helgon, målning av Fra Angelico. | |
| Typ | kristen högtid |
|---|---|
| Datum | 1 november |
| Geografi och firare | kristna, Sverige |
| Period | gammal tradition |
| Anledning | minnesdag för döda |
| Traditioner | tända ljus vid gravarna på kyrkogården |
Allhelgonadagen (i äldre tider även skrivet all helgona dag), är en svensk högtid som alltid infaller i november.[1][2] Fram till 1953 hette den "Alla helgons dag". Den kyrkliga helgdagen Alla helgons dag hade från 1772 firats i Sverige på söndagen i anslutning till månadsskiftet oktober–november. År 1952 fattades beslut i riksdagen om att flytta Alla helgons dag från en söndag till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november och som samtidigt blev allmän helgdag. Den 1 november fick i den svenska almanackan då namnet "Allhelgonadagen". Innan dess användes både "Alla helgons dag" och "Allhelgonadagen" utbytbart som namn för båda dagarna.
Källor
Fotnoter
- ^ ”Allhelgonadagen”. Dagens Nyheter. 1 december 2009. http://www.dn.se/arkiv/kultur/allhelgonadagen/. Läst 30 oktober 2016.
- ^ ”Allhelgonadagen”. Dagens Nyheter. 1 december 2010. http://www.dn.se/arkiv/familj/allhelgonadagen/. Läst 30 oktober 2016.
Litteratur
- Oloph Bexell (2015). ”Det svenska kyrkoåret under de senaste tvåhundra åren. Förändringar och revitalisering”. Kyrkohistorisk årsskrift (115): sid. 35–57.
- Ulf Björkman (1957). ”Diskussionen om helgdagarna i Sverige under de två sista århundradena”. Svensk Teologisk Kvartalskrift (33): sid. 209–223.
- Ingemar Liman (1995). Högtid och fest året runt. Svenska Turistföreningen. ISBN 91-7156-102-1
- Mats Rehnberg (1965). ”Ljusen på gravarna och andra ljusseder. Nya traditioner under 1900-talet”. Nordiska museets handlingar (Stockholm) (61).
| |||||||||||