Alfred Comyn Lyall
Alfred Comyn Lyall är ett ämne som rönt stort intresse de senaste åren. Dess relevans är obestridlig, eftersom den påverkar många aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln ska vi i detalj analysera de olika tillvägagångssätt och perspektiv som finns på Alfred Comyn Lyall, samt dess inverkan på dagens samhälle. Genom uttömmande forskning och studier av specifika fall kommer vi att försöka ge en bred och komplett vision av detta ämne. Dessutom kommer vi också att undersöka möjliga lösningar och förslag som har lagts fram för att ta itu med problemen relaterade till Alfred Comyn Lyall.
| Alfred Comyn Lyall | |
 | |
| Född | 4 januari 1835[1] Coulsdon, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 11 april 1911[1] (76 år) |
| Utbildad vid | Eton College  |
| Sysselsättning | Poet, författare[2] |
| Befattning | |
| Ledamot av Kronrådet | |
| Arbetsgivare | Indian Civil Service |
| Föräldrar | Alfred Lyall |
| Utmärkelser | |
| Knight Commander av Bathorden Ledamot av British Academy | |
| Redigera Wikidata | |
sir Alfred Comyn Lyall, angloindisk ämbetsman och skriftställare, född 4 januari 1835 i Coulston, Surrey, död 11 april 1911, inträdde i Ostindiska kompaniets tjänst 1855, utmärkte sig under sepoyupproret 1857-1858 och innehade sedan flera viktiga poster inom den angloindiska förvaltningen.
Sålunda blev han 1873 inrikes sekreterare och 1878 sekreterare vid indiska regeringen samt var 1882-1887 viceguvernör i Nordvästprovinserna och 1888-1903 medlem av indiska rådet i London. Bland hans skrifter, som kännetecknas av djup insikt i indisk åskådning och indiska förhållanden, märks Asiatic studies, religions and social (1882), Verses written in India (1889), Warren Hastings (1889), The rise and expansion of the british dominion in India (1893) och Life of the marquis of Dufferin and Ava (2 band, 1905).
Källor
- Lyall, sir Alfred Comyn i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Referenser
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6n315wv, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.