Följande artikel kommer att ta upp ämnet Albert Lindström (tonsättare), som har skapat stort intresse och debatt i dagens samhälle. Från sitt ursprung till nutid har Albert Lindström (tonsättare) spelat en grundläggande roll inom olika områden, från politik till populärkultur. Under åren har Albert Lindström (tonsättare) utvecklats och fått olika betydelser och konnotationer, vilket har genererat en stor mångfald av åsikter i frågan. I denna artikel kommer olika perspektiv på Albert Lindström (tonsättare) att utforskas, samt dess inverkan på vardagen och samhället i stort.
Albert Lindström | |
![]() | |
Född | 24 april 1853[1] Klara församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 12 januari 1935[2] (81 år) Stockholm[2] |
Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Kompositör[2], organist[2] |
Befattning | |
Sångpedagog, Betelseminariet (1873–1885)[4] Sångpedagog, Betelseminariet (1893–1903)[4] | |
Redigera Wikidata |
Albert Esaias Lindström, född den 24 april 1853 i Klara församling i Stockholm[5], död den 12 januari 1935 i Stockholm[6], var en svensk tonsättare, musiklärare och organist. Han var svärfar till Telemak Fredbärj.
Albert Lindström föddes i Stockholm och blev moderlös när han var fem år. Fadern var handelsman och även organist i Betlehemskyrkan. Han studerade vid musikkonservatoriet, avlade 1872 organistexamen och blev kantor 1889. Han var verksam som organist i Blasieholmskyrkan 1871–1891 som formellt hörde till Jakob och Johannes församling i Stockholm men som i praktiken drevs av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Han valdes sedan till organist i Sankt Jakobs kyrka 1891 där han verkade fram till sin pensionering 1926. Han efterträdde där sina båda orgellärare Gustaf Mankell och Wilhelm Heintze. Sammantaget var Lindström verksam i 55 år i församlingen. Den 29 oktober 1919 invaldes han som ledamot 565 av Kungliga Musikaliska Akademien.[7]
På 1870-talet gav han ut Melodi-Album för Orgelharmonium, 50 folkvisor, folksånger, hymner, koraler, m.m. arrangerade af Albert Lindström. Han har även gjort en Orgelharmoniumskola (3:e upplagan 1894) samt arrangemang för orgel av Conrad Nordqvists Sorgmarsch vid Carl XV:s begravning.
Lindström har även komponerat många sånger och redigerat musiken i sångböckerna Sionstoner, Nya pilgrimssånger, tredje upplagan av Ahnfelts sånger samt första utgåvan av Svenska Baptistsamfundets melodisångbok Psalmisten (1904). En av hans mer kända melodier är till Lina Sandell-Bergs psalm Jag kan icke räkna dem alla som publicerades 1889.
|
|