Albert Kluyver

I dagens värld är Albert Kluyver en relevant fråga som påverkar ett stort antal människor i olika aspekter av deras liv. Oavsett om det är på individuell, samhällelig eller global nivå, har Albert Kluyver fått betydande betydelse och har genererat ett brett utbud av åsikter och debatter. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Albert Kluyver för att analysera dess ursprung, utveckling och konsekvenser. Vi kommer att upptäcka hur Albert Kluyver har markerat ett före och efter i dagens samhälle och vi kommer att utforska möjliga lösningar och alternativ för att ta itu med denna fråga effektivt. Följ med oss ​​på denna resa för att bättre förstå vikten av Albert Kluyver i vår värld idag.

Ej att förväxla med Albert Kluyver (språkvetare).
Albert Kluyver
Född3 juni 1888[1][2][3]
Breda, Nederländerna
Död14 maj 1956[1][2][3] (67 år)
Delft, Nederländerna
Medborgare iKonungariket Nederländerna
SysselsättningBotaniker, mikrobiolog, biokemist, universitetslärare[4]
Befattning
Rektor vid Delfts tekniska universitet (1948–1949)
ArbetsgivareDelfts tekniska universitet (1920–1956)[4]
FöräldrarJan Cornelis Kluyver
Utmärkelser
Leeuwenhoek-föreläsningen (1952)
Utländsk ledamot av Royal Society (1952)[5]
Copleymedaljen (1953)[6]
Riddare i Nederländska Lejonorden[7][8]
Redigera Wikidata

Albert Jan Kluyver, född 3 juni 1888 i Breda, död 14 maj 1956, var en nederländsk mikrobiolog och biokemist.

Kluyver blev 1920 Martinus Willem Beijerincks efterträdare som professor i mikrobiologi vid Delfts tekniska universitet, en befattning vilken han behöll intill sin död (han efterträddes i sin tur av svensken Torsten Wikén). Kluyver skapade en helhetsbild genom att sammanställa detaljerad kunskap om enskilda mikroorganismer och kunde därigenom visa deras mycket stora biokemiska variation och kapacitet. Han tilldelades Copleymedaljen 1953.

Källor

Noter

  1. ^ Albert Jan Kluijver, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 06089053.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6sr08xz, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00001291, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ dataset Library TU Delft, 19 april 2017, läst: 20 maj 2019.
  5. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 205, läs online.
  6. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
  7. ^ läs online, www.nationaalarchief.nl .
  8. ^ läs online, www.nationaalarchief.nl .

Externa länkar

Auktoritetsdata