Albert Eschenmoser

Nuförtiden är Albert Eschenmoser ett ämne som har fångat många människor runt om i världen. Med teknikens framsteg och obegränsad tillgång till information har Albert Eschenmoser blivit ett relevant ämne i dagens samhälle. Oavsett om det beror på dess påverkan på hälsan, dess påverkan på mänskliga relationer eller dess betydelse i ekonomin, har Albert Eschenmoser blivit ett ämne av allmänt intresse. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Albert Eschenmoser och hur det har kommit fram i det offentliga samtalet. Från dess ursprung till dess framtida implikationer råder det ingen tvekan om att Albert Eschenmoser är ett ämne som förtjänar att analyseras och förstås på djupet.

Albert Eschenmoser
Född5 augusti 1925[1]
Erstfeld, Uri, Schweiz
Död14 juli 2023[2][3] (97 år)
Medborgare iSchweiz
Utbildad vidETH Zürich, filosofie doktor,
SysselsättningKemist[4][5], universitetslärare
ArbetsgivareETH Zürich
Utmärkelser
Ernest Guenther Award (1966)[6]
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1969)
Marcel Benoist-priset (1972)
Welch's kemipris (1974)[7]
Robert Robinson Award (1976)[8]
August Wilhelm von Hofmann-medaljen (1976)[9]
Dannie-Heineman-priset (1977)
Davymedaljen (1978)[10]
Tetrahedron Prize (1981)[11]
Arthur C. Cope Award (1984)
Wolfpriset i kemi (1986)[12]
Utländsk ledamot av Royal Society (1986)[13]
Cothenius-medaljen (1991)
Hedersdoktor vid université Strasbourg-I (1991)[14]
Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1993)
Inhoffen-medaljen (1995)
Nakanishi Prize (1998)[15]
Paracelsus-priset (1999)[16]
Grande médaille de l’Académie des sciences (2001)
Oparin/Urey-medaljen (2002)
Roger Adams Award in Organic Chemistry (2003)[17]
Sir Derek Barton Gold medal (2004)[18]
F. A. Cotton Medal (2004)[19]
Benjamin Franklin-medaljen (2008)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Albert Eschenmoser, född 5 augusti 1925 i Erstfeld i Uri, död 14 juli 2023,[20] var en schweizisk kemist.[21]

Eschenmoser studerade vid Eidgenössische Technische Hochschule Zürich (ETH), där han 1949 tog examen (Dipl.sc.nat., motsvarande magisterexamen) och 1951 doktorerade (D.Sci.) med nobelpristagaren Lavoslav Ružička som handledare.[20] 1956 blev han docent i organisk kemi vid ETH, 1960 e.o. professor, och 1965 ordinarie professor i allmän organisk kemi vid ETH. Sedan 1992 var han professor emeritus. Han var också verksam på deltid vid The Scripps Research Institute, och deras Skaggs Institute for Chemical Biology faculty på deltid från 1996 till 2009.[20]

Hans forskning tillsammans med Ružička gav viktiga insikter i biosyntes av steroider. Under 1960-talet påbörjade han, tillsammans med Robert Burns Woodward vid Harvard University, arbete med att syntetisera vitamin B12, den mest komplicerade naturprodukt som dittills syntetiserats. Arbetet var slutfört 1973 och räknas som en milstolpe inom organisk kemi.[20]

Eschenmosers forskning ledde till flera namnreaktioner: Eschenmoserfragmentering, Eschenmosers sulfidkontraktion, Eschenmoser-Claisenomlagring (en variant av Claisenomlagring) samt Eschenmosers salt, ett reagens för dimetylaminometylering.[20]

Eschenmoser tilldelades Davymedaljen 1978 och Wolfpriset i kemi 1986, tillsammans med Elias James Corey. 2008 tilldelades han Benjamin Franklin-medaljen.[20]

Referenser

  1. ^ Historische Lexikon der Schweiz, 1998, HDS-ID: 044428.
  2. ^ In deepest grief, the Laboratory of Organic Chemistry at @ETH_DCHAB at @ETH_en announces that our friend and colleague, Prof. em. Albert Eschenmoser passed away peacefully, at the age of 97, on July 14, 2023.Albert #Eschenmoser shaped organic chemistry as did few others, Twitterinlägg (på engelska), tweet-ID: 1680577255704088578, läs online, läst: 16 juli 2023.
  3. ^ Albert Eschenmoser deceased (på engelska), ETH Zürich, 16 juli 2023, läs online.
  4. ^ New Directions in Industrial Chemical Research as Reflected in Angewandte Chemie† (på engelska), 6 december 2012, läs online.
  5. ^ In Two Generations, Drug Research Sees a Big Shift (på engelska), Wall Street Journal, 11 februari 2004, läs online.
  6. ^ Ernest Guenther Award in the Chemistry of Natural Products Recipients (på engelska), American Chemical Society, läs online.
  7. ^ läs online, welch1.org .
  8. ^ Robert Robinson Award Winners (på engelska), Royal Society of Chemistry, läs online.
  9. ^ läs online, en.gdch.de .
  10. ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.
  11. ^ Winners of the Tetrahedron Prize for Creativity (på engelska), Tetrahedron, läs online.
  12. ^ läs online, wolffund.org.il .
  13. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 114, läs online.
  14. ^ Journal officiel de la République française, läs online.
  15. ^ Nakanishi Prize Recipients (på engelska), American Chemical Society, läs online.
  16. ^ Paracelsus Prize (på engelska), Swiss Chemical Society, läs online.
  17. ^ Roger Adams Award in Organic Chemistry Past Recipients (på engelska), American Chemical Society, läs online.
  18. ^ Sir Derek Barton Gold Medal: Previous winners (på engelska), Royal Society of Chemistry, läs online.
  19. ^ F. A. Cotton Medal for Excellence Chemical Research (på engelska), Texas A&M University, läs online.
  20. ^ Albert Eschenmoser deceased (engelska)
  21. ^ ”Organic chemist Albert Eschenmoser dies at age 97”. Chemical & Engineering News. 19 juli 2023. https://cen.acs.org/people/obituaries/Organic-chemist-Albert-Eschenmoser-dies/101/i24. Läst 6 augusti 2023.