Aktinolit
I den här artikeln kommer vi att utforska allt relaterat till Aktinolit, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan idag. Aktinolit är ett ämne som har väckt stort intresse inom olika områden, skapat debatt och kontroverser bland experter och allmänhet. Med åren har Aktinolit blivit allt mer relevant och påverkar inte bara samhället utan även kulturen och ekonomin. Genom denna detaljerade analys kommer vi att undersöka de mest relevanta aspekterna av Aktinolit, vilket ger läsaren en heltäckande och uppdaterad bild av detta fenomen.
| Aktinolit | |
 Aktinolit | |
| Grupp | Amfibol |
|---|---|
| Strunz klassificering | 9.DE 10 |
| Kemisk formel | Ca2(Mg,Fe)5Si8O22(OH)2 |
| Färg | Blek till mörkt grön. Vit eller grå i asbestform. |
| Associerade mineral | Talk, epidot, klorit, glaukofan, pumpellyit, lawsonit och albit[1] |
| Kristallstruktur | Monoklina |
| Spaltning | Perfekt i två riktningar med 124° och 56° vinkel |
| Brott | Ojämnt till mussligt |
| Hållbarhet | Spröd (seg i nefrit) |
| Hårdhet (Mohs) | 5–6 |
| Glans | glasglans, sidenglans om fibrös |
| Ljusbrytning | nα=1613–1,646; nβ=1,624–1,656; nγ=1,636–1,666 |
| Dubbelbrytning | δ=0,023 [2] |
| Optisk karaktär | Tvåaxligt negativ |
| Dispersion | Svag |
| Pleokroism | X=blekgul, gulaktig grön; Y= blekt gulgrön, grön; Z= blekt grön, djupt grönaktigt blå |
| Transparens | Genomskinlig till genomsynlig |
| Streckfärg | Vit |
| Densitet | 3,1-3,3 |
Aktinolit är ett oftast grönaktigt stråligt eller fibrigt monoklint silikatmineral. Det har den kemiska sammansättningen Ca2(Mg,Fe2+)5Si8O22(OH)2och är en fast lösning mellan ändleden tremolit Ca2Mg5Si8O22(OH)2 och ferroaktinolit Ca2Fe2+5Si8O22(OH)2. Aktinolit är en kalciumhaltig klinoamfibol.[3] Kiselatomerna är via syreatomer kopplade i dubbla kedjor det vill säga det är ett bandsilikat även benämnt inosilikat.
Etymologi och historia
Mineralnamnet är bildat av grekiska: aktis, "stråle" och lithos, "sten". Aktinolit beskrevs vetenskapligt första gången 1794 av Richard Kirwan. Mineralet kallas ibland för strålsten.
Bildning och förekomst
Aktinolit är vanlig i hydrotermalt omvandlade metamorfa bergarter, till exempel kontaktaureoler som omger intrusiva magmatiska bergarter. Aktinolit förekommer också som produkt av metamorfism av magnesiumrik kalksten. Mineralet är vanligt i många svenska gruvor i Bergslagen.[4]
Varieteter
Det gamla mineralnamnet uralit används ibland som beteckning för en omvandlingsprodukt (pseudomorf) från pyroxen som huvudsakligen består av aktinolit.[5]
Nefrit är en tät filtad aktinolit.[6] Nefritens sammansättning kan även övergå till tremolit.[7] Nefrit är det ena mineralet som benämns jade som smyckesten. Det andra är pyroxenmineralet jadeit.[8]
Aktinolit och new age
Inom new age sägs aktionoliten främja kreativiteten.[9]
Se även
Externa länkar
- https://web.archive.org/web/20080907182316/http://www.geology.neab.net/minerals/actinoli.htm
Wikimedia Commons har media som rör Aktinolit.
Referenser
- ^ Handbook of mineralogy, actinolite
- ^ Mindat.org/min-18.html
- ^ Selbekk, Rune S.. (2015, 1. november). Aktinolitt. I Store norske leksikon. Hentet 9. april 2018 fra
- ^ L-H Hedin, M. Jansson 2007, Mineral i Sverige ISBN 978-91-88528-58-2 sid 179
- ^ Aktinolit på mineralatlas.eu.
- ^ W. Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, 13:e utökade och uppdaterade upplagan, ISBN 978-91-6319-069-8, sid 172.
- ^ Erich Spicar 1995, Mineral och bergarter, ISBN 91-534-1385-7, sid 69
- ^ P.H. Lundegård S. Laufeld 1984, Norstedts stora stenbok, ISBN 91-1-844122-X
- ^ Holm, Jette; Trägårdh Eva (1996). Kristallnyckeln. Vällingby: Strömberg. Libris 7609987. ISBN 91-7151-064-8 (korr.) (inb.)