Akademiska betyg
I dagens artikel ska vi utforska Akademiska betyg, ett ämne som har väckt många människors intresse med tiden. Akademiska betyg är en relevant aspekt i dagens samhälle, eftersom det påverkar olika områden i det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika perspektiv på Akademiska betyg, såväl som dess inverkan idag. Vidare kommer vi att utforska olika tillvägagångssätt och åsikter som har dykt upp kring detta ämne, i syfte att ge en komplett och berikande bild av Akademiska betyg. Missa inte denna intressanta utforskning av Akademiska betyg!
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Betyg eller akademiska betyg är ett begrepp inom tidigare svensk examensordning, där universitetskurserna räknades i hela terminskurser. Varje sådan kurs gav ett 'betyg'. En fil kand-examen krävde sex betyg, vilket med dagens terminologi motsvarar 180 högskolepoäng.
Förhållande mellan olika system: 1 betyg = 20 poäng = 30 högskolepoäng = 30 ECTS-poäng
Inom juridisk fakultet kunde i grundutbildningen också betygen a (med utmärkt beröm godkänd) och A (berömlig) erhållas om studenten tenterade för den högre betygsgraden. I den lägre betygsgraden erhölls liksom idag betygen B (godkänd), Ba (icke utan beröm godkänd) och AB (med beröm godkänd). Vid teologisk fakultet fanns tidigare betyget A i den högsta betygsgraden, betygen a och AB inom den högre betygsgraden där AB var normalbetyg vid en fullgod tentamen där det också prövades om den lägre betygsgraden var väl inhämtad. I den lägre betygsgraden fick studenten B eller Ba vid godkänd tentamen. Inom medicinsk fakultet gällde tidigare att betyget A kunde erhållas i den högre betygsgraden och de godkända betygen B, Ba, AB samt a i den lägre betygsgraden. Efter 1977 finns vid medicinsk fakultet endast betygen godkänt och underkänt.