Akaciasläktet

I dagens värld har Akaciasläktet blivit ett ämne av intresse för ett brett spektrum av samhället, eftersom det täcker aspekter som påverkar olika områden i det dagliga livet. Från dess relevans i historien till dess inflytande idag har Akaciasläktet väckt intresse hos olika sektorer, skapat debatter och reflektioner kring dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Akaciasläktet, analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget och dess relevans inom olika discipliner.

 Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2017-11)
Motivering: Släktet har kommit att delas upp på flera släkten, bl.a. Vachellia och Senegalia.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Akaciasläktet
Doftakacia (A. farnesiana)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
UnderfamiljMimosoideae
SläkteAkaciasläktet
Acacia
Vetenskapligt namn
§ Acacia
AuktorP.Mill.
Arter (urval)
Acacia drepanolobium.
Frökapslar från en art inom akaciasläktet.

Akaciasläktet (Acacia) är ett växtsläkte i familjen ärtväxter. Traditionellt innehåller släktet ungefär 1300 arter, men genetiska studier har visat att det bör delas upp i flera släkten. Vid den botaniska världskongressen i Wien 2005 beslutades att typarten skulle bytas från en afrikansk art till en australiensisk art. Detta gjordes för att bevara majoriteten av arterna i ett monofyletiskt släkte Acacia, då cirka 950 arter endast återfinns i Australien. De övriga arterna återfinns nu i släktena Vachellia, Senegalia, Acaciella och Mariosousa. Akaciaväxter har formen av träd eller buskar. Akaciaträd är det viktigaste plantageträdet i tropiska områden, och ger mycket kortfibriga pappersmassor.

Den mest nordliga traditionella arten är Acacia greggii,[uppdatering behövs] som kan växa upp till 37° nordlig bredd i södra Utah i USA. De sydligaste är flera arter som växer på 43° sydlig bredd på Tasmanien i Australien.

Akaciornas blad är vanligen sammansatta och barrlika till formen. På många arter har själva bladskivan tillbakabildats (i evolutionen) och i stället har skaftet fått klorofyllbärande celler och plattats till från sidan så att fotosyntesen kan utföras där. Dessa kallas fylloider.

Blommorna är små och innehåller fem mycket små kronblad som nästan helt döljs av de långa ståndarna som är samlade i täta sfäriska eller cylindriska tofsar. På de allra flesta arterna har blommorna någon färg i spektrum mellan gult och vitaktigt. Det finns också några som har violetta blommor.

Många arter har vassa utväxter, särskilt de som växer i torra miljöer. En del är taggar, som utvecklats genom att blad-stiplerna ombildats. Andra är tornar, som utvecklats genom att kvistar blivit korta, spetsiga och mycket hårda.

Namnförbistring

Akaciahonung kommer inte från akacior, utan från robinia (Robinia pseudoacacia), tidigare kallad falsk akacia. Robinia-träden planteras i närheten av bikupor på grund av att blommorna innehåller mycket nektar som är attraktiv för bin .

I blomsterhandeln förekommer en del från Sydeuropa importerade kvistar av vissa akaciearter, som oriktigt kallas mimosa. Mimosa är det vetenskapliga namnet på sensitivasläktet, men någon gång har förväxling skett och namnbruket dröjer sig kvar.

Dottertaxa till Akacior, i alfabetisk ordning

" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri

Källor

  1. ^ ”Taxonomisk information – Släkte: Acacia – akacior”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. https://www.dyntaxa.se/taxon/info/1015643. Läst 9 december 2014. 
  2. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (20 mars 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17102163. Läst 26 maj 2014. 
  3. ^ Sveriges biodlares riksförbund - honung Arkiverad 28 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Svenskt husmoderslexikon, Medéns, Stockholm 1953

Externa länkar