Aimone av Savojen-Aosta (1900–1948)
I den här artikeln kommer vi att utforska den grundläggande roll som Aimone av Savojen-Aosta (1900–1948) har spelat genom historien, och analysera dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till nutid har Aimone av Savojen-Aosta (1900–1948) varit föremål för debatt och analys inom flera discipliner, vilket har väckt nyfikenheten och intresset hos både experter och fans. Genom ett multidimensionellt tillvägagångssätt kommer vi att undersöka dess inflytande på kultur, politik, teknik och andra områden, för att bättre förstå dess relevans i den samtida världen. Genom att överväga olika perspektiv och granska empiriska bevis syftar vi till att ge en heltäckande bild av Aimone av Savojen-Aosta (1900–1948) och dess betydelse i dagens samhälle.
Aimone av Aosta, född 9 mars 1900 i Turin, Italien, död 29 januari 1948 i Buenos Aires, Argentina, var en italiensk prins, son till hertig Emmanuel Filiberto av Aosta , som är mest känd för att under andra världskriget ha varit titulärkung av Kroatien. [7] Som kroatisk kung kallades han Tomislav II. 1942 ärvde han den italienska titeln hertig av Aosta.
Prins Aimone var kusinbarn till den italienske kungen Viktor Emanuel III. När Italien och Tyskland hade ockuperat Jugoslavien 1941, uppvaktades kungen av kroatiska fascister som ville att han skulle utse en kung till Kroatien. Viktor Emanuel III utsåg då Aimone. Aimone trodde först att det var ett stort skämt men accepterade kronan den 18 maj 1941. Han antog namnet Tomislav II efter den historiska kroatiska kungen Tomislav I.
Han reste aldrig till Kroatien. Efter att Italien hade besegrats i andra världskriget abdikerade han den 31 juli 1943, fast den fascistisk-kroatiska Oberoende staten Kroatien kvarstod till slutet av kriget.
Familj
- Gift 1939 med prinsessan Irene av Grekland (1904–1974).
Barn:
- Amedeo, 5:e hertig av Aosta Umberto Constantino Giorgio Paolo Elena Maria Fiorenzo Zvonimir (född i Florens 27 september 1943); gift 1:o 1964 (skilda 1982) , med prinsessan Claude av Bourbon-Orléans (1943- ); gift 2:o 1987 med Marchesa Silvia Paterno di Spedalotto (1953- )
Utmärkelser
Storkorset av Karl III:s orden, 19 maj 1928[5]- Patron’s Medal, 1932[6]
Minnesmedalj för Italiens enande
Krigskors för militär tapperhet- Förtjänstmedalj för de frivilliga i italiensk-österrikiska kriget 1915-1918
Italiens krigsförtjänstkors
Minnesmedalj för italiensk-österrikiska kriget 1915-1918
Militär tapperhetsmedalj i brons- De allierades segermedalj
Militär tapperhetsmedalj i silver
Storkorsriddare av Italienska kronorden
Riddare av Annunziataorden
Riddare med storkors av Savojens militärorden- Riddare av Savojens civila orden
Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden- Malteserorden
Hedersmedalj i guld för lång genomförd navigering
Referenser
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10402.htm#i104020.
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000001840, läst: 9 oktober 2017.
- ^ The Peerage person-ID: p10402.htm#i104020, läst: 7 augusti 2020.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
- ^ läs online, hemerotecadigital.bne.es .
- ^ Royal Geographical Society, Gold Medal Recipients, Royal Geographical Society, 2022, läs online.
- ^ Tomasevich, Jozo (2001). War and Revolution in Yugoslavia, 1941-1945: Occupation and Collaboration. Stanford University Press. s. 138. ISBN 0804736154.
|