I dagens värld har Agneta Wrede blivit ett ämne av stor relevans och intresse för samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Agneta Wrede blivit allt viktigare i våra liv. Implikationerna av Agneta Wrede är olika och täcker olika aspekter av det dagliga livet, från politik till ekonomi, inklusive kultur och samhälle i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Agneta Wrede och dess inverkan på dagens värld, såväl som de möjliga lösningarna och utmaningarna vi står inför i samband med detta ämne.
| Agneta Wrede | |
| Född | 12 november 1674[1] Stockholm[1] |
|---|---|
| Död | 23 juli 1730[1] (55 år) Kimstad[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Make | Axel Johan Lillie[1] |
| Barn | Hedvig Catharina De la Gardie (f. 1695)[1] |
| Föräldrar | Fabian Wrede[1] Brita Kruus[1] |
| Släktingar | Carl Casper Wrede (syskon)[1] Lars Wrede (syskon)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Agneta Wrede, född den 12 november 1674, död den 23 juli 1730, var en svensk godsägare. Hon var dotter till det kungliga rådet greve Fabian Wrede och Brita Cruus af Gudhem.
Wrede gifte sig 1693 med överstelöjtnanten Axel Johan Lillie (1666–1696) och fick 1695 med honom en dotter, Hedvig Catharina.
I morgongåva erhöll hon godset och slottet Löfstad i Östergötland. Vid 21 års ålder blev hon änka, varefter hon skötte sin egendom med kraft och självmedvetenhet under 35 år till sin död. Bland annat förvaltade hon de Wredeska stipendierna, en gåva på över 10 000 daler silvermynt som överlåtits åt Uppsala akademi. Hon lät också uppföra det södra vapenhuset och trapphuset till Klara kyrka, som stod färdigt 1726 och pryds av vapnen för ätterna Wrede och Lillie.[2] Hon genomdrev att Löfstad 1699 fick patronatsrätt i Kimstads kyrka.
Agneta Wrede är begravd i undre valvet i Kimstads kyrka.
|