Agnes Geijer
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Agnes Geijer, utforska dess många aspekter och lära oss mer om dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess relevans idag, kommer vi att ta en detaljerad titt på Agnes Geijer och dess inverkan på miljön runt den. Genom en uttömmande analys kommer vi att upptäcka de olika perspektiv som finns kring Agnes Geijer, samt dess betydelse för utvecklingen av olika studieområden. Utan tvekan är Agnes Geijer ett fascinerande ämne som förtjänar att utforskas och analyseras på djupet, varför vi kommer att dyka ner i dess djup genom hela den här artikeln.
| Agnes Geijer | |
 | |
| Född | 26 oktober 1898[1] Uppsala församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 17 juli 1989[2][3] (90 år) Oscars församling[2], Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[4][5][3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[3]  |
| Sysselsättning | Historiker, konsthistoriker |
| Arbetsgivare | Riksantikvarieämbetet[6] |
| Föräldrar | Karl Reinhold Geijer[3][1] Karolina Johanna Gustava Branting |
| Släktingar | Agnes Branting[7] |
| Redigera Wikidata | |
Agnes Teresa Geijer, född 26 oktober 1898 i Uppsala, död 17 juli 1989 i Stockholm, var en svensk textilhistoriker och arkeolog. Hon var dotter till Karl Reinhold Geijer.
Geijer disputerade 1938 vid Uppsala universitet på en avhandling om textilfynden från Birkas gravar. Från 1930 var hon chef för textilateljén Pietas i Stockholm, vilken hade grundats av hennes moster Agnes Branting. År 1949 övertogs verksamheten av staten och införlivades med Riksantikvarieämbetet. År 1954 utsågs Agnes Geijer till vicepresident för Centre international d'etudes des textiles anciens i Lyon.
Hon invaldes som korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien 1967.[8] Hon blev ledamot av Nordstjärneorden 1957.[9]
Agnes Geijer ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Bibliografi (i urval)
- 1928. Några medeltida band. Fornvännen 23.
- 1938. Birka: Untersuchungen und Studien. 3, Die Textilfunde aus den Gräbern. Stockholm
- 1950. Pietas' textilkonservering. Fornvännen 45
- 1951. Oriental textiles in Sweden. Köpenhamn
- 1965. Var järnålderns "frisiska kläde" tillverkat i Syrien? : reflexioner i anslutning till ett arbete om tyngdvävstolen. Fornvännen 60.
- 1972 Ur textilkonstens historia. Lund
Källor
- Henschen, Marie, red (1990). Hemmets handarbetslexikon, Band 7. Malmö: Fogtdals förlag. sid. 18. ISBN 91-87012-57-X
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-rom), Sveriges Släktforskarförbund
Noter
- ^ Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/16 (1895-1898), bildid: 00150895_00298, sida 291, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 25 maj 2019.
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 maj 2019.
- ^ Agnes Teresa Geijer 1898-10-26 — 1989-07-17 Textilforskare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AgnesGeijer, läst: 25 maj 2019.
- ^ Agnes Geijer 1898–1989. Textilhistoriker, lärare., Svenska kyrkan, läs online, läst: 25 maj 2019.
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 juli 2020.
- ^ Agnes Theresa Geijer, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien: 1194, läst: 25 maj 2019.
- ^ Agnes Margareta Matilda Branting 1862-02-27 — 1930-04-13 Textilkonstnär, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AgnesBranting, läst: 9 september 2020.
- ^ Kungl. Vitterhets-, historie- o. antikvitetsakademien i Sveriges statskalender 1969
- ^ Riddare och Ledamöter av Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1969