I dagens artikel kommer vi att utforska ämnet Aelia Eudocia, ett ämne som har skapat intresse och debatt de senaste åren. Aelia Eudocia är ett ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter, från dess påverkan på samhället till dess ekonomiska implikationer. Genom den här artikeln kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter om Aelia Eudocia, med syftet att ge en bred och komplett översikt som gör att läsarna bättre kan förstå detta ämne. Dessutom kommer vi att diskutera möjliga lösningar och strategier för att möta de utmaningar som är förknippade med Aelia Eudocia. Vi hoppas att den här artikeln är informativ och relevant för dem som är intresserade av att lära sig mer om Aelia Eudocia och dess implikationer inom olika områden.
Aelia Eudocia | |
![]() | |
Född | Athenais Aten |
---|---|
Död | Jerusalem[1] |
Medborgare i | Bysantinska riket |
Sysselsättning | Poet, författare[2], suverän härskare |
Befattning | |
Bysantinsk kejsare (421–450) | |
Make | Theodosius II (g. 421–)[1] |
Barn | Licinia Eudoxia (f. 422) |
Föräldrar | Leontius[1] |
Redigera Wikidata |
Aelia Eudokia (grekiska: Αιλία Ευδοκία Αυγούστα), född 401 e.Kr., död 460, var en östromersk kejsarinna, gift med kejsar Theodosius II och mor till Eudoxia Licinia.
Hon var dotter till sofisten Leontios i Aten och bar från födseln namnet Athenais. Efter faderns död kom hon till hovet i Konstantinopel, där hon antog kristendomen och 421 blev kejsar Theodosius II:s gemål under namnet Eudokia.
Sedermera föll hon i onåd hos kejsaren och drog sig tillbaka till Jerusalem, där hon avled. Skön och snillrik, gjorde hon sig älskad genom välgörenhet mot kyrkor och fattiga. Hon författade religiösa dikter och ett epos till sin gemåls ära.
Nedslagskratern Eudocia på planeten Venus är uppkallad efter henne.[3]