Adolf Ulric Grill

I dagens värld har Adolf Ulric Grill blivit allt mer relevant inom olika samhällsområden. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på vardagen har Adolf Ulric Grill blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Dess betydelse ligger i dess förmåga att påverka hur människor, företag och institutioner hanterar olika utmaningar och möjligheter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Adolf Ulric Grill, från dess ursprung och utveckling till dess potentiella konsekvenser och fördelar. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka förstå hur Adolf Ulric Grill formar världen idag och hur det kan påverka framtiden.

Adolf Ulric Grill
Adolf Ulric Grill med sin mor Anna Johanna Grill samt sin hustru. Fadern Claes Grill syns på målningen i bakgrunden. Målning av Alexander Roslin från 1775.
Född10 mars 1752[1]
Stockholm[1]
Död1 oktober 1797[1][2] (45 år)
Söderfors församling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningAffärsidkare
MakaAnna Johanna Grill (III)
FöräldrarClaes Grill[1][2]
Anna Johanna Grill
Redigera Wikidata

Adolf Ulric Grill, född den 19 mars 1752 i Stockholm, död den 1 oktober 1797Söderfors, var en svensk bruksägare och vetenskaplig samlare.

Biografi

Han var son till Claes Grill av släkten Grill och bekostade tillsammans med sin fru Anna Johanna Grill (III) stora dyrbara utbyggnader av Söderfors bruk i Uppland, exempelvis en engelsk park och en ny kyrka av sten. Under egna resor och genom ombud samlade Grill det på sin tid namnkunniga Grillska naturaliekabinettet på Söderfors, som vid hans död innehöll 100 däggdjur, 600 fåglar, 30 fiskar och 700 snäckor, förutom en mängd koraller och petrifikat. Samlingarna skänktes 1828 av hans arvingar till Vetenskapsakademien och ingår till en del i Naturhistoriska riksmuseet. Till erinran om Grill uppkallades efter honom en sällsynt fiskart, Gymnetrus Grillii. Grill var (sedan 1793) ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och under ett kvartal 1795 dess preses.

Grill var även amatörtonsättare och anordnade soaréer i sitt stockholmshem. Han invaldes som ledamot nr 45 av Kungliga Musikaliska Akademien den 16 juni 1772.[3]

Musikverk

Av Grill finns bevarat ett Andande med variationer i F-dur för piano.[4]

Familj

Adolf Ulric Grill var son till Claes Grill och Anna Johanna Grill (I), bror till Anna Johanna Grill (II), och gift med sin farbrors dotter, kusinen Anna Johanna Grill (III) (1753–1809).[5]

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Adolph Ulric Grill, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13193, läs online.
  2. ^ Söderfors kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11524/F/1 (1788-1860), bildid: C0005031_00030, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 19 mars 2018.
  3. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström, Anna; Elmquist, Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X 
  4. ^ Nisser, Carl (1943). Svensk instrumentalkomposition 1770-1830. Nominalkatalog. Stockholm: Gothia. sid. 190-191. Libris 1412043 
  5. ^ ”Grilliana – En sida om släkten Grill”. Grillska släktföreningen. https://grilliana.wordpress.com/konst-kultur-och-naturvetenskap/historien-om-nagra-linneservetter-fran-familjen-grill/. Läst 2 januari 2022. 

Vidare läsning