Adenovirus
Idag vill vi ta upp ämnet Adenovirus, eftersom detta är ett ämne som har väckt stort intresse i dagens samhälle. Adenovirus är ett ämne som har funnits genom historien och har varit föremål för analys och debatt på många områden. I den här artikeln föreslår vi att vi på djupet utforskar de olika dimensionerna av Adenovirus, i syfte att ge våra läsare en heltäckande och berikande vision av detta ämne. Från dess ursprung till dess relevans idag, inklusive dess implikationer i olika aspekter av det dagliga livet, strävar vi efter att erbjuda ett brett och komplett perspektiv som tillåter oss att bättre förstå betydelsen och inverkan av Adenovirus i vårt samhälle.
| Vetenskapligt namn | Adenoviridae | |
|---|---|---|
| Taxonomisk rang | familj | |
| Nästa högre taxon | Rowavirales, virus | |
| Studeras inom | Avloppsbaserad övervakning | |
| Diameter | 80±10 nanometer | |
Adenovirus tillhör virussläktet Adenoviridae. Adenovirus är ett medelstort virus (60–90 nm) med dubbelsträngat DNA och saknar hölje samt har en ikosahedral form. Adenovirus upptäcktes först i humana adenoid år 1953 och därmed fick de namnet adenovirus. Det finns 52 olika serotyper. Adenovirus kan orsaka brett spektrum av sjukdomar, från milda luftvägsinfektioner hos små barn (förkylning) till livshotande multiorgansjukdom hos personer med försvagat immunsystem. Viruset står för 10 % av akuta luftvägsinfektionerna hos barn och är en vanlig orsak till diarre. Barn drabbas oftare än vuxna och fall inträffar främst i slutet av vintern, under våren och i början av sommaren.
Beskrivning
Adenovirus delas upp i 6 kategorier beroende på vilket organ de infekterar.
Organ som infekteras,
Hos fåglar orsakar adenovirus ett flertal sjukdomar, bland annat Inklusionskroppshepatit (Inclusion body hepatitis, IBH) som orsakar kraftiga leverskador främst hos unga tamhönskycklingar. Diagnosen ställs genom mikroskopisk vävnadsundersökning (histologi), då viruset under ett visst skede orsakar för sjukdomen typiska vävnadsförändringar i levern (intranukleära inklusionskroppar). Dödligheten i flocken är oftast relativt låg men internationellt finns fall där dödligheten nått upp till 30 %.
Adenovirus kan även orsaka muskelmagsskador hos kycklingar, vilket i Sverige diagnosticerades första gången 2016 (Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, Uppsala). Viruset ligger även bakom exempelvis Egg drop syndrome (EDS) hos värphöns, Hemorrhagic enteritis hos kalkon, Quail bronchitis hos vaktel och Marble spleen disease hos fasan
Referenser
Noter
- ^ Rowe, Wallace P.; Huebner, Robert J.; Gilmore, Loretta K.; Parrott, Robert H.; Ward, Thomas G. (1953-12-01). ”Isolation of a Cytopathogenic Agent from Human Adenoids Undergoing Spontaneous Degeneration in Tissue Culture” (på engelska). Proceedings of the Society for Experimental Biology and Medicine 84 (3): sid. 570–573. doi:. ISSN 0037-9727. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.3181/00379727-84-20714. Läst 30 september 2020.
Källor
- Umeå universitet https://web.archive.org/web/20060515232643/http://www.info.umu.se/plussidan/Plusprojektsida.aspx?id=48
- Diseases of Poultry – 13th Edition. David E. Swayne et al.
- Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Uppsala (ej publicerat)
|