Adelswärd

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Adelswärd och utforska dess många aspekter och manifestationer. Från dess ursprung till dess relevans idag har Adelswärd fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Genom denna omfattande analys kommer vi att försöka bättre förstå vad som gör Adelswärd så fascinerande och vilken inverkan det har på vårt samhälle. Oavsett om du är expert på ämnet eller helt enkelt nyfiken på att lära dig mer, kommer den här artikeln att ge dig den information som behövs för att helt förstå fenomenet Adelswärd. Gör dig redo att fördjupa dig i en upptäckts- och kunskapsresa!

Adelswärd nr 1707
StamfarJohan Hultman, adlad tillsammans med släktingen Leonhard Keijser (1687-1756), Adelswärd
Adlad1719
Utgrenad iJohan Adelswärd d.y. upphöjdes 1770 till friherre Adelswärd nummer 249, hans son son Erik Reinhold Adelswärd (1778-1840) upphöjdes till grevlig värdighet den 19 juni 1823
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1720
GradAdlig ätt nr 1707
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1770
SvärdssidanJohan Adelswärd
Adelswärd nr 249
Släktvapnet på Adelswärdska husets fasad
Förgrenad urAdelswärd nr 1707, se ovan
Upphöjd11 december 1770[1]
StamfarJohan Adelswärd d.y. upphöjdes 1770 till friherre[1]
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1772 [1]
GradFriherrlig[1] ätt nr 249[1]

Adelswärd är en svensk adlig ätt, härstammande från ryttmästaren Johan Hultman som adlades 1719.

Historia

Äldste kände stamfader är borgaren och handelsmannen i Norrköping, Lars Hemmingsson (†1688), medlem av stadens handelsgille och farbror till professor Hemming Forelius. Hans son var handlanden i Norrköping, Lorentz Hultman (†1702). Dennes son, ryttmästaren vid Svenska Adelsfanan, Johan Hultman (1690–1729), adlades tillsammans med sin så kallade svåger, vilken i själva verket var hans svärmoders systers svärson, löjtnanten vid Svenska Adelsfanan, sedermera ryttmästaren Leonhard Keijser (1687–1756), 10 december[2] 1719 i Stockholm av drottning Ulrika Eleonora med namnet Adelswärd, och introducerades 1720 under nummer 1707. Den Keijserska ättegrenen utgick med stiftaren själv 24 januari 1756.

Med sin hustru Altéa Silfverström (1700–1765) hade Johan Hultman två barn som levde till vuxen ålder, dottern Altéa Johanna (1723–1775), gift med Gustaf Spalding (1709–1778), adlad Spaldencreutz, och sonen landshövdingen och krigsrådet Johan Adelswärd (1718–1785).[3] Därmed ugick adliga ätten Adelswärd. Johan Adelswärd den yngre upphöjdes nämligen 1770 till friherre. Släkten introducerades som nummer 249 och fortlever.

Den senares sonson Erik Reinhold Adelswärd (1778–1840) upphöjdes i grevlig värdighet den 19 juni 1823 på Stockholms slott av Konung Karl XIV Johan enligt 37 § regeringsformen, innebärande att endast huvudmannen innehar grevlig värdighet och introducerades på nummer 138. Vid hans död 1840 avsade sig hans barn den grevliga värdigheten.

Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Carlsköld nummer 1890 A.

Medlemmar i släkten Adelsvärd

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Svensk adelskalender 1901, av Karl Karlsson Leijonhufvud
  2. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, uppå des begäran wid 1751. års riks-dag, utgifwen med historiska och genealogiska anmärkningar, Andra del. , Anders Ant. von Stiernman, Stockholm 1755 s. 1 314
  3. ^ http://www.adelsvapen.com/genealogi/Adelsw%C3%A4rd_nr_1707
  4. ^ Sveriges Ridderskap och Adels kalender för år 1888, , utgifven af Gabriel Anrep., Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1887 s. 7

Externa länkar

Auktoritetsdata
• SBL: 5530