Numera är Actio popularis ett ämne som har fått stort intresse i det moderna samhället. Sedan dess framträdande har Actio popularis skapat debatter och kontroverser, som uppmärksammats av akademiker, experter och allmänheten. Detta fenomen har utlöst en serie diskussioner som täcker olika aspekter, från dess inverkan på ekonomin till dess konsekvenser för kultur och politik. Eftersom Actio popularis fortsätter att vara ett relevant ämne är det avgörande att analysera dess olika aspekter och förstå hur det påverkar vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska fenomenet Actio popularis och dess innebörd idag.
Actio popularis (latin: 'folkhandling'[1]) är en juridisk term från den romerska rätten som syftar på förhållandet att en enskild privatperson i allmänhetens intresse (pro bono publico) stämmer någon utan att själv vara berörd av brottet eller är dess offer.[2] Actio popularis förutsätter i någon utsträckning erga omnes, det vill säga uppfattningen att vissa brott är angelägenheter för alla, men är också skild från denna rättsprincip[3] eftersom erga omnes inte nödvändigtvis företräds av enskilda personer. Actio popularis förekommer särskilt inom den amerikanska rätten (där enskilt åtal är vanligt), och har anförts vid frågor om vem som kommer att åtala brott mot jus cogens i internationell rätt.[4]