I dagens värld har Abraham Pihl blivit ett ämne med allt större intresse och relevans. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, ekonomin eller människors dagliga liv, är Abraham Pihl en fråga som vi inte kan bortse från. I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet alla aspekter relaterade till Abraham Pihl, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande inom olika områden. Vi kommer att titta på hur Abraham Pihl har förändrat vårt sätt att leva och hur det kommer att fortsätta att forma vår framtid. Dessutom kommer vi att undersöka de potentiella implikationer och utmaningar som Abraham Pihl presenterar, såväl som de möjligheter och fördelar det kan medföra. Förbered dig på att fördjupa dig i en upptäckts- och reflektionsresa kring Abraham Pihl, ett ämne som utan tvekan kommer att prägla vår nutid och framtid.
Abraham Pihl | |
| |
Född | 3 oktober 1756[1][2][3] Gausdals kommun, Norge |
---|---|
Död | 20 maj 1821[1][2][4] (64 år) Furnes, Norge |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Köpenhamns universitet ![]() |
Sysselsättning | Präst, astronom, arkitekt, urmakare |
Befattning | |
Sockenpräst Prost | |
Utmärkelser | |
Riddare av Dannebrogorden | |
Redigera Wikidata |
Abraham Pihl, född den 3 oktober 1756 i Gausdal, död den 20 maj 1821, var en norsk präst och astronom; farfar till Oluf och Carl Abraham Pihl.
Pihl var från 1789 präst i Vang, Hedemarken, där han 1803 blev prost. År 1785 anställdes han som den förste astronomiske observatorn i Norge; som sådan utförde han även många geografiska ortsbestämningar på olika håll i landet. Han var en utmärkt skicklig mekaniker och utvecklade många slags vetenskapliga instrument. Bland hans avhandlingar märks Om Chronometrets Anvendelse til at finde den geographiske Længde paa det faste Land (i "Dansk Videnskabsselskabs Skrifter", IV, 1805-06).
|