Nuförtiden är Abir Al-Sahlani ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på kulturen, har Abir Al-Sahlani lyckats positionera sig som en intressant plats för en mängd olika publiker. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de olika aspekterna av Abir Al-Sahlani, och analysera dess betydelse och konsekvenser i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling inbjuder Abir Al-Sahlani oss att reflektera över dess innebörd och relevans i våra dagliga liv. Följ med oss när vi gräver in i världen av Abir Al-Sahlani och avslöjar de krångligheter som gör det till ett så fängslande ämne.
Abir Al-Sahlani | |
![]() Abir Al-Sahlani 2024.
| |
Mandatperiod 2019–2024 2024–2029 | |
Valkrets | Sverige |
---|---|
Mandatperiod 2010–2011 (ersättare)[1] 2011–2014[2] 2019 (ersättare)[3] | |
Valkrets | Stockholms kommun[4] |
Uppdrag i riksdagen | |
Tidigare uppdrag[5]
ordinarie ledamot
statsrådsersättare tjänstgörande ersättare suppleant i arbetsmarknadsutskottet suppleant i riksdagens delegation till den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet suppleant i riksdagens delegation till den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet suppleant i socialförsäkringsutskottet suppleant i socialutskottet suppleant i utrikesutskottet extra suppleant i EU-nämnden extra suppleant i konstitutionsutskottet | |
Född | 18 maj 1976 Basra, Irak |
Politiskt parti | Centerpartiet |
Yrke | systemvetare |
Webbplats | abiralsahlani.se |
Abir Al-Sahlani, född 18 maj 1976 i Basra i Irak,[6][7] är en svensk politiker (centerpartist). Hon är ledamot av Europaparlamentet sedan 2019 och var riksdagsledamot 2010–2014 och 2019, invald för Stockholms kommuns valkrets.[4][5]
Abir Al-Sahlani föddes i Irak och hennes far Abid Al-Sahlani var aktiv i det förbjudna kommunistpartiet och motståndare till Saddam Hussein vilket ledde till att de flydde till Bulgarien 1977. Inte heller i Bulgarien kände sig familjen trygg och familjen lämnade för den dåvarande socialistiska republiken Sydjemens huvudstad Aden. Fadern blev officer i en irakisk motståndsarmé och stred i Kurdistan. Hon flyttade med sin mor till Syrien och Damaskus ett par år, återvände till Sydjemen men flyttade åter till Bulgarien i samband med inbördeskriget i Sydjemen 1986. De fick veta att fadern omkommit och efter Sovjetunionens sammanbrott flydde hon ensam till Sverige och sin farbror i Härnösand 1991. Strax därefter fick hon veta att fadern levde, men var fängslad, i Bagdad. Senare kunde familjen återförenas i Sverige.[8]
Under gymnasieåren aktiverade hon sig i Rädda Barnen och under denna tid arbetade hon med läxhjälp för invandrarbarn med egna medel. Sista året på gymnasiet ägnade hon mycket tid åt arbetet med 5 i 12-rörelsen i Härnösand som arbetade med diskrimineringsfrågor i samband med Alla mot Rasism-kampanjen.
Abir Al-Sahlani har studerat på Mitthögskolan i Sundsvall och på Stockholms universitet till systemvetare. Hon har jobbat med Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund.
Abir Al-Sahlani stödde USA:s allians under Irakkriget 2003. Efter Saddam Husseins fall for hennes far tillbaka för att arbeta med demokratiprocessen, trots att han egentligen avslutat sitt politiska engagemang. Abir Al-Sahlani sökte stöd bland lokalpartierna i Härnösand för att utbilda lokalpolitiker i Irak, och fick stöd av Centerpartiet.[8] Hon följde med sin far och arbetade aktivt i Irak med uppbyggnad av ett demokraticenter, kvinnoseminarier, bildandet av ett sekulärt parti, Nationella Demokratiska Alliansen och ett parlament för ungdomsfrågor.[9][10] I februari 2007 anställdes Abir Al-Sahlani av Centerpartiet som politiskt sakkunnig i riksdagen med ansvar inför utrikesutskottets kommittéarbete.
Al-Sahlani kandiderade i Europaparlamentsvalet 2009 som nummer tre på Centerpartiets kandidatlista. I riksdagsvalet 2010 stod hon på plats fyra på Centerpartiets lista för Stockholms kommuns valkrets, varför hon blev ersättare i riksdagen för statsrådet Andreas Carlgren. Efter att Carlgren avgått från regeringen och riksdagen i september 2011, blev Al-Sahlani ordinarie ledamot.
Centerpartiets internationella stiftelse upptäckte sommaren 2013 stora redovisningsbrister i demokratiprojekten i Irak och Abir Al-Sahlani utreddes för brott. Demokratiprojekten bekostades delvis av Sida och omfattade bland annat stöd till partiet Nationell demokratisk allians och stöd till ett FN-förbund i Irak. De sköttes bland annat av hennes far som var partiledare för Nationell demokratisk allians.[11][12] I maj 2014 lades förundersökningen ned, och Al-Sahlani fortsatte därefter verka som riksdagsledamot. I samband med brottsutredningen uppmanades hon att inte ställa upp som riksdagskandidat inför riksdagsvalet 2014, en uppmaning hon valde att följa.[13][14]
År 2019 tjänstgjorde hon åter som riksdagsledamot under Johan Hedins föräldraledighet.
I EU-valet 2019 stod Abir Al-Sahlani som andranamn på Centerpartiets lista.[15] Centerpartiet fick 10,78 procent av rösterna[16] och Al-Sahlani blev invald i Europaparlamentet.
Abir Al-Sahlani prioriterade jämställdhet och demokrati under sin valkampanj[17]. Till följd av detta har Al-Sahlani valt att sätta sig i utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE).
I EU-valet 2024 stod Abir Al-Sahlani som andranamn på Centerpartiets lista och blev återinvald i Europaparlamentet då Centerpartiet fick 7.29% av rösterna.[18]
Abir Al-Sahlani uppmärksammades i dokumentärfilmen Irak under slöjan som gjordes av Folke Rydén 2008 och som bland annat följde hennes demokratiarbete i Irak.[10] Hon blev också uppmärksammad i media när hon träffade Iraks premiärminister Nuri al-Maliki för att diskutera en europeisk strategi för framtida kontakter mellan Europeiska unionen och Irak[19].
I oktober 2022 klippte Al-Sahlani sitt hår mitt under ett tal i Europaparlamentet i Strasbourg, Frankrike, samtidigt som hon uttryckte den populära kurdiska sloganen "Jin, Jiyan, Azadi" på kurdiska som översätts till "kvinnor, liv, frihet" att bekräfta sitt stöd för iranska kvinnor och Mahsa Amini-protesterna och att uppmana Europa att agera.[20][21]
Al-Sahlani tilldelades Centerkvinnornas utmärkelse Årets Centerfeminist 2023 för "hennes kraftfulla handling att i EU-parlamentet klippa av sig håret till stöd för den kamp Irans kvinnor för riktatde hon strålkastarljuset mot upproret i Iran." [22] Hon nominerades också till Årets Selma.[22]
Sedan början av kriget mellan Hamas och Israel 7 oktober 2023 har Al-Sahlani återkommande lyft palestiniers lidande, krävt eldupphör och en Marshallplan för Gaza.[23]
I december 2023 reste hon till Gazas gräns med tre andra politiker från EU:s liberala grupp för att undersöka hur det humanitära biståndet når Gaza.[24] I samband med detta uttalade hon "Jag personligen tycker att Netanyahu måste bort. Han har verkligen noll trovärdighet för mig som en ledare. Vi behöver inte fler fundamentalister i världen som radikaliserar sina samhällen.".
Den 24 februari 2024 höll Al-Sahlani ett mycket uppmärksammat tal kring folkmordet i Gaza, där hon höll för munnen med blodmålad hand för att påvisa den politiska tystnaden kring Gaza.[25]
2024 utsågs hon till en av "Årets svenska kvinnor" när svenska folket tillfrågades om vilken kvinna de tycker har utmärkt sig särskilt positivt under det senaste året (2023-2024).[26]
Al-Sahlani bor i Stockholm, är gift och har tre barn födda 2014, 2015 och 2019.
|
|