Idag är AV Microscopii ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har AV Microscopii varit föremål för debatt, analys och utforskande inom olika områden. Oavsett om det gäller politik, vetenskap, underhållning eller populärkultur, har AV Microscopii visat sig vara ett relevant ämne av allmänt intresse. Med tidens gång har dess inverkan och relevans ökat, vilket genererar oändliga åsikter, forskning och diskussioner som försöker förstå dess inflytande på det samtida samhället. I den här artikeln kommer vi att analysera betydelsen och innebörden av AV Microscopii på djupet, och utforska dess olika dimensioner och aspekter som gör det till ett ämne av intresse för alla.
AV Microscopii | |
![]() | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Mikroskopet |
Rektascension | 20t 41m 24,66513s[1] |
Deklination | -42° 08′ 01,6196″[1] |
Skenbar magnitud () | 6,28[2] (6,25 – 6,35)[3] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | M4 III[4] |
B–V | +1,584 ± 0,019[2] |
Variabeltyp | Irreguljär variabel[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -22,9 ± 0,9[2] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +46,627[1] mas/år Dek.: -32,891[1] mas/år |
Parallax () | 4,3815 ± 0,1715[1] |
Avstånd | 740 ± 30 lå (228 ± 9 pc) |
Absolut magnitud () | -1,40[2] |
Detaljer | |
Radie | 77,5 +3,2−16,4[1] R☉ |
Luminositet | 849 ± 30[1] L☉ |
Temperatur | 3 539 +448−70[1] K |
Andra beteckningar | |
CD-42 15034, CPD-42 9130, GSC 07971-00141, HD 196829, HIC 102096, HIP 102096, IRAS 20380-4218, 2MASS J20412466-4208016, PPM 326402, SAO 230323, TYC 7971-141-1, AV Microscopii, Gaia DR2 6678030179359993600, Gaia DR3 6678030179359993600[5][6] |
AV Microscopii eller HD 196829, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Mikroskopet. Den har en skenbar magnitud av ca 6,28[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 4,38 mas,[2] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 740 ljusår (228 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -23 km/s.[6] Stjärnan ingår i Vintergatans äldre diskpopulation.[7]
AV Microscopii är en röd jättestjärna i huvudserien av spektralklass M4 III,[4] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna.[1] Den har en radie som är ca 78[1] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 850 gånger solen[1] vid en effektiv temperatur av ca 3 500 K.[1]
Tidigare har AV Microscopii tilldelats spektralklass M3 II,[9] med ljusstyrka som en ljusstark jätte. Samus et al. (2017) har den preliminärt klassificerad som en oregelbunden variabel av undertyp irreguljär variabel, vilket antyder att den kan vara en superjättestjärna.[3] Den är en pulserande variabel med flera upptäckta perioder,[8] med variation i skenbar visuell magnitud mellan 6,25 och 6,35.[3][10]
Period (dygn) | 22,3 | 23,3 | 30,3 | 31,0 | 32,3 | 45,0 | 110,7 |
Amplitud (mag.) | 0,038 | 0,050 | 0,017 | 0,027 | 0,019 | 0,025 | 0,018 |
|