I dagens värld har 250 Bettina blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av publik. Oavsett om det beror på dess historiska inverkan, dess relevans i det moderna samhället eller dess inflytande inom olika områden, har 250 Bettina fångat uppmärksamheten hos både akademiker, proffs och amatörer. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska dess betydelse, dess utveckling över tid och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Från dess ursprung till dess roll i den moderna världen är 250 Bettina ett ämne som förtjänar att analyseras i detalj och kritiskt för att förstå dess verkliga omfattning och implikationer.
250 Bettina | |
![]() En tredimensionell modell av 250 Bettina baserad på dess ljuskurva. | |
Upptäckt | |
---|---|
Upptäckare | Johann Palisa |
Upptäcktsplats | Wien |
Upptäcktsdatum | 3 september 1885[1] |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 250 Bettina |
Uppkallad efter | Bettina von Rothschild[1] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana | |
Epok: 9 december 2014 | |
Aphelium | 3,55864551 AU |
Perihelium | 2,7326471 AU |
Halv storaxel | 3,14564631 AU |
Excentricitet | 0,13129232 |
Siderisk omloppstid | 2037,808 dygn (5,58 år) |
Medelanomali | 311,19093° |
Inklination | 12,816091° |
Longitud för uppstigande nod | 23,88631° |
Periheliumargument | 76,43512° |
Fysikaliska data | |
Diameter | 79,75 km |
Albedo | 0,2581 |
Absolut magnitud (H) | 7,58[2] |
250 Bettina är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 3 september 1885 av den österrikiske astronomen Johann Palisa.[3] Den fick senare namn efter baronessan Bettina von Rothschild, hustrun till den österrikiske bankiren Albert Salomon von Rothschild, som köpte namnrättigheten för 50 pund.[4][1]
Bettinas senaste periheliepassage skedde den 6 april 2021.[5] Dess rotationstid har beräknats till 5,06 timmar.[2]
|