I dagens värld är 227 Philosophia ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och samhällsskikt. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på tekniken har 227 Philosophia varit föremål för många diskussioner och debatter de senaste åren. När vi fortsätter att utforska detta fenomen, blir det absolut nödvändigt att noggrant undersöka dess olika aspekter och förstå hur det formar vår värld idag. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av 227 Philosophia och utforska dess relevans i vårt dagliga liv.
227 Philosophia | |
![]() Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt | |
---|---|
Upptäckare | Paul-Pierre Henry och Prosper-Mathieu Henry |
Upptäcktsplats | Paris |
Upptäcktsdatum | 12 augusti 1882[1] |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 227 Philosophia |
Alternativnamn | 1933 SD1, 1949 OO1, A919 AA[2] |
Uppkallad efter | Filosofi[1] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana | |
Epok: 9 december 2014 | |
Aphelium | 3,76541650 AU |
Perihelium | 2,5599643 AU |
Halv storaxel | 3,16269040 AU |
Excentricitet | 0,19057385 |
Siderisk omloppstid | 2054,393 dygn (5,62 år) |
Medelanomali | 326,22534° |
Inklination | 9,154465° |
Longitud för uppstigande nod | 326,25382° |
Periheliumargument | 266,91076° |
Fysikaliska data | |
Diameter | 87,31 km |
Albedo | 0,0768 |
Absolut magnitud (H) | 9,0[2] |
227 Philosophia eller 1933 SD1[2] är en stor asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 12 augusti 1882 av de franska astronomerna Paul-Pierre Henry och Prosper-Mathieu Henry.[3] Den fick senare namnet efter den intellektuella disciplinen, filosofi.[1]
Dess rotationstid har beräknats till 18,05 timmar. Asteroiden har uppmätts till diametern 87,31 km.[2]
|