I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Östra Larmgatan, som har väckt intresse och debatt inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Östra Larmgatan fångat uppmärksamheten hos både experter och fans, och genererat en mängd olika åsikter och synpunkter. Under åren har Östra Larmgatan utvecklats och fått en framträdande plats i dagens samhälle och påverkat olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att analysera på djupet de olika aspekterna relaterade till Östra Larmgatan, samt dess inverkan på olika områden. Vidare kommer vi att fokusera på de möjliga framtida konsekvenserna av Östra Larmgatan och de perspektiv som det erbjuder för framtiden.
Östra Larmgatan vid korsningen med Drottninggatan. | |
Namn efter | placeringen innanför fästningsvallen |
---|---|
Namngiven | 1852 (1669, 1820) |
Tidigare namn | Allarm- eller Wall-Gather, Larm- eller rundgatan kring staden, Wallgången |
Läge | |
Plats | Inom Vallgraven, Göteborg |
Sträckning | Södra Hamngatan– Östra Hamngatan/ Kungsportsplatsen |
Längd | 300 meter |
Östra Larmgatan är en gata i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Gatan är cirka 300 meter lång,[1] och sträcker sig från Södra Hamngatan 57 till Östra Hamngatan 52, vid Kungsportsplatsen.[2]
Gatan fick sitt namn 1669 efter sin placering innanför fästningsvallen, där behovet av snabb uppställning av trupper var avgörande (att larma). Beteckningen Östra Larmgatan fastställdes 1852, men förekommer redan 1820. Gamla namn är Allarm- eller Wall-Gather (1669), Larm- eller rundgatan kring staden (1690), Alarmgatan ( 1695), Wallgången och Allarmgatan (1712).
Parkeringshuset på Östra Larmgatan i kvarteret Perukmakaren uppfördes 1965 efter ritningar av Helge Zimdal, och kallas för "NK:s P-hus" (efter läget bakom NK på Östra Hamngatan).[3]