Édouard Le Roy
Frågan om Édouard Le Roy är avgörande i dagens samhälle. I åratal har Édouard Le Roy varit föremål för debatt och forskning, och dess inflytande sträcker sig till olika områden, från politik till vetenskap. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Édouard Le Roy och dess inverkan på människors dagliga liv. Vi kommer att analysera dess historiska relevans, dess utveckling över tid och möjliga framtida implikationer. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv på Édouard Le Roy, vilket ger en bredare och djupare syn på ämnet. Genom denna omfattande analys hoppas vi kunna belysa Édouard Le Roy och erbjuda en mer fullständig förståelse av dess betydelse i dagens samhälle.
| Édouard Le Roy | |
 | |
| Född | 18 juni 1870[1][2][3] Paris åttonde arrondissement, Frankrike |
|---|---|
| Död | 9 november 1954[1][3] (84 år) Paris sjätte arrondissement, Frankrike |
| Begravd | Montmartrekyrkogården[4] |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École normale supérieure  |
| Sysselsättning | Matematiker, teolog, filosof, professor[5] |
| Befattning | |
| Stol nummer 7 i Franska akademien (1945–1954)[6] | |
| Arbetsgivare | Collège de France (1921–1940)[5] |
| Barn | Georges Le Roy (f. 1904) |
| Redigera Wikidata | |
Édouard Louis Emmanuel Julien Le Roy, född den 18 juni 1870, död den 9 november 1954, var en fransk filosof.
Le Roy blev medlem av Institutet 1919 och professor vid Collège de France 1921. År 1945 blev han ledamot av Franska akademien. Han började som matematiker; som filosof anslöt han sig till den riktning inom den franska filosofin, vars ryktbaraste målsman var Bergson. Sina kunskapsteoretiska åsikter framställde i en rad uppsatser under titeln Science et philosophie (i "Revue de métaphysique" 1899, 1900) och förfäktade dem sedan gång på gång som uttryck för en ny, mera kritisk positivism. Le Roy skiljer mellan tre olika sätt att fatta verkligheten: 1. vardagsuppfattningens, som bestäms av behoven i vårt kroppsliga och sociala liv; 2. naturvetenskapens, som med sitt diskursiva tänkande ytterligare tjänar samma syfte; och 3. filosofins, som, utgående från vårt eget inre liv, har att genom intuition söka omedelbart uppfatta den levande verkligheten. Detta är inte skilda kunskapsområden, utan olika sätt att orientera sig inom verkligheten, vilka i vår själsutveckling följer efter varandra, fram emot ett allt djupare mänskligt liv. Men som romersk katolik ser Le Roy först i religionen krönet av den andliga byggnaden. Därför begagnar han intuitionsteorins resurser för att utveckla en religionsfilosofi, i vilken han betraktar de katolska dogmerna inte som teoretiska lärosatser, utan som principer för vårt moraliska liv. Han stannar emellertid inte vid kritik av otron eller vantron, utan söker även på religionspsykologins och religionshistoriens grundvalar bygga upp en pragmatisk teologi och behandlade bland annat Le probléme de Dieu (i "Revue de métaphysique" 1907).
Källor
- Leroy, Édouard i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
Noter
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: le-roy-edouard.
- ^ Internet Philosophy Ontology project, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 113652, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, www.landrucimetieres.fr .
- ^ lista över professorer vid Collège de France, läs online.
- ^ Franska akademien, Franska akademiens medlems-ID: edouard-le-roy, läs online, läst: 31 maj 2022.
|