Numera har Åsa Hartzell blivit ett ämne av stor relevans och intresse i dagens samhälle. Sedan dess uppkomst har Åsa Hartzell väckt debatter, kontroverser och reflektioner inom olika områden och sektorer. Dess inverkan är inte bara begränsad till den sociala aspekten, utan har också genererat återverkningar på politisk, ekonomisk och kulturell nivå. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och dimensionerna av Åsa Hartzell, analysera dess utveckling över tid och dess inflytande på vår nuvarande verklighet. Genom att fördjupa oss i dess olika aspekter kommer vi att försöka förstå dess betydelse och den roll den spelar i det moderna samhället.
Åsa Hartzell | |
Mandatperiod 2019 (ersättare) 2021 (ersättare) 2024 (ersättare) | |
Valkrets | Göteborgs kommun[1] |
Uppdrag i riksdagen | |
Tidigare uppdrag[2]
tjänstgörande ersättare
ledamot i trafikutskottet (2024) extra suppleant i civilutskottet (2021, 2024) extra suppleant i näringsutskottet (2019) | |
Född | 11 juli 1963 |
Politiskt parti | Moderaterna |
Åsa Kerstin Hartzell Grüner, född 11 juli 1963 i Norums församling i Göteborgs och Bohus län,[3] är en svensk politiker (moderat). Hon har varit riksdagsledamot (tjänstgörande ersättare) för Göteborgs kommuns valkrets under 2019, 2021 och 2024.[1][2]
Hartzell var tjänstgörande ersättare i riksdagen för Lars Hjälmered 25 februari–10 maj 2019[4][5] och för David Josefsson 1 september–30 november 2021[6] och 10 september–20 december 2024[7]. I riksdagen har hon varit ledamot i trafikutskottet och extra suppleant i näringsutskottet och civilutskottet.[2]
|