Årby, Rasbokil

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Årby, Rasbokil. Detta ämne har varit föremål för intresse och analys genom åren, och idag ska vi utforska dess olika dimensioner och aspekter. Från hans inverkan på samhället till hans implikationer på popkulturen har Årby, Rasbokil satt en outplånlig prägel på våra liv. Genom den här artikeln hoppas vi kunna belysa detta ämne och erbjuda en bredare och djupare inblick i vad Årby, Rasbokil betyder för oss. Gör dig redo att fördjupa dig i en resa som utlovar överraskningar, reflektioner och ny kunskap om Årby, Rasbokil.

Ej att förväxla med byn Årby i Rasbo socken

Årby gård, 1935.

Årby är ett slott i Rasbokils socken, Uppsala kommun.

Historik

Entréportalens överstycke 1992.

Årby omtalas första gången 1344, då Uppsala domkyrka ägde jord i Årby ('in Arby'). Ännu 1409 tillhörde Årby Uppsala domkyrka, men verkar snart ha bytts bort, 1420-1429 innehade Tomas Andersson (Årby-ätten), häradshövding i Rasbo Årby som sätesgård, 1479-1480 Lars Tomasson (Årbyätten), senare hans änka och 1551-1554 Nils Otteson (Hästhuvfud). 1555 överlät Nils och Lars Jespersson (Cruus) jord till Gustav Vasa, för att denne skulle driva en arvstvist åt dem, där de menade att deras morbror Peder Larssons (Årby-ätten) båda döttrar, varav den ena var gift med Nils Otteson, var oäkta, och därmed inte hade någon arvsrätt. Gården tilldömdes därmed istället Lars Jespersson.[1]

Slottet tillhörde därefter släkten Cruus av Edeby och senare von Post, och 1762-1795 Vattholma bruk.[2]

Årby är även känt för en båtgrav, Årbybåten, med välbevarade träföremål, som påträffades 1933 och undersöktes 1935.[3]

Släkten Båth sålde gården på 1980-talet.

Se även

Källor

  1. ^ Det medeltida Sverige 1:3
  2. ^ Gunnar Carlquist, red (1932). Svensk Uppslagsbok band 32. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag. sid. 472 
  3. ^ Upplands fornminnesförenings tidskrift XLV:2

Externa länkar