Åldfru

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Åldfru och dess inverkan på det samtida samhället. Från dess uppkomst till dess nuvarande utveckling har Åldfru spelat en avgörande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Under denna analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna som utgör Åldfru, samt dess inflytande på kultur, ekonomi och teknik. Vidare kommer vi också att ta upp de etiska och sociala implikationerna förknippade med Åldfru, samt möjliga framtidsperspektiv. Med ett multidisciplinärt tillvägagångssätt försöker denna artikel erbjuda en heltäckande syn på Åldfru och dess betydelse i den moderna världen.

Åldfrun vid Gripsholms slott, fru Zelma Berg (1847–1919), gift med Robert Schough[1], 1899.
Åldfru Anna Margaretha Norbergs signatur, vid Kungliga Hovets Fatbur i Stockholm, 1813.

Åldfru, även oldfru (av lågtyska old ’gammal’), är en titel för en husföreståndare vid ett slott eller större gods med ansvar för hushållet och linneförrådet.[2][3] Idag är åldfru en tjänst vid Kungliga Hovstaterna med ansvar för lokalvården, blomsterarrangemang och praktiska förberedelser i samband med kungahusets representation.[4][5] Förr fanns det en åldfrutjänst vid samtliga kungliga slott.

Under äldre tid var linneförrådet en av endast två tjänstekategorier vid de kungliga slotten där endast kvinnor anställdes: det andra var hovdamernas kategori, Hovfruntimret.[6]

Föreståndaren för linneförrådet kallades fateburshustru. Hon ansvarade för hovets textilier såsom dukar och lakan, och hade översynen för fateburspigorna (fatbursjungfrurna), sömmerskorna och tvätterskorna.[6]

Från år 1719 kallades fateburshustrun för åldfru.[7]

Se även

Källor

  1. ^ Sörlin, sverker: J Robert Schough i Svenskt biografiskt lexikon
  2. ^ ”åldfru”. Nordisk familjebok. https://runeberg.org/nfcm/0542.html. Läst 20 juli 2013. 
  3. ^ L.S. (4 februari 1899). ”Arkiverade kopian”. Idun: s. 1. Arkiverad från originalet den 10 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150610203925/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1899/pdf/1899_10.pdf. Läst 20 juli 2013. ”Oldfru kallas nämligen den dam, som har inre vården och tillsynen af ett kungligt slott sig anförtrodd Hennes göromål äro af mångfaldig art och därigenom icke så lätta att specificera. Slottets alla inventarier, möbler, linneförråd och dyrbarheter af alla slag stå under hennes uppsikt och ansvar. Med tillhjälp af s. k. fatbursjungfrur och äfven manlig betjäning, åligger det henne att tillse det slottsrummen städse äro i ordentligt skick, att ingenting förfares och att utslitna öfverdrag, gardiner och linneförräd ersättas af nya.” 
  4. ^ ”Verksamhetsberättelse 2012” (PDF). Kungl. Hovstaterna. sid. 86. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402102821/http://www.kungahuset.se/download/18.4ea495e313c19c119aa5f6e/Verksamhetsberattelse_2012.pdf. Läst 20 juli 2013. ”ÅLDFRUN svarar bland annat för lokalvård, blomsterarrangemang och praktiska förberedelser på Kungl. Slottet i samband med Kungaparets representation.” 
  5. ^ Caroline Lagercrantz (2004). ”Taffeltäckare, marskalk och fatbursjungfru”. Populär historia (2004:7). http://www.popularhistoria.se/artiklar/taffeltackare-marskalk-och-fatbursjungfru/. Läst 20 juli 2013. ”Till det kungliga hushållet hör åldfrun, som ansvarar för lokalvårdarna ”. 
  6. ^ Fabian Persson (1999). Servants of Fortune. The Swedish court between 1598 and 1721. Lund: Wallin & Dalholm. ISBN 91-628-3340-5 sid 23
  7. ^ Fabian Persson (1999). Servants of Fortune. The Swedish court between 1598 and 1721. Lund: Wallin & Dalholm. ISBN 91-628-3340-5 sid 33