Åklagarregion

I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Åklagarregion, ett ämne som har väckt stort intresse och debatt de senaste åren. Åklagarregion är ett ämne av stor relevans och betydelse för vårt samhälle, eftersom det har implikationer i olika aspekter av det dagliga livet. Genom den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de många aspekterna och dimensionerna av Åklagarregion, från dess ursprung och utveckling till dess konsekvenser och återverkningar inom olika områden. Likaså kommer vi att analysera olika perspektiv och tillvägagångssätt på Åklagarregion, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision som gör att läsaren kan förstå detta ämne grundligt.

Åklagarregion var åklagarväsendets högre territoriella indelning 1985-2006. I varje åklagarregion fanns en regionåklagarmyndighet 1985-1996 och en åklagarmyndighet 1996-2005. Åklagarregionerna var 1985-1996 indelade i åklagardistrikt, som vart och ett utgjorde en åklagarmyndighet, och från 1996 i åklagarkammare. Sedan 2005 har de regionala åklagarmyndigheterna upphört och ersatts av en enda central förvaltningsmyndighet, Åklagarmyndigheten.

Åklagarregioner i Sverige 2005

  • Stockholms län och Gotlands län (Stockholm)
  • Uppsala län, Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län (Västerås)
  • Södermanlands län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län och Kalmar län (Linköping)
  • Blekinge län och Skåne län (Malmö)
  • Hallands län och Västra Götalands län (Göteborg)
  • Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län (Umeå)

(Inom parentes åklagarmyndighetens namn och kansliort.)

Områden 2015

Numera har Åklagarmyndigheten en regional indelning , vars gränser och huvudorter är desamma som polisregionernas. Dessa kallas emellertid åklagarområden, möjligen för att undvika förväxling med den tidigare regionindelningen.

Referenser

Noter