I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Åke Sundqvist (militär), utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och dess relevans genom historien. Från starten till idag har Åke Sundqvist (militär) utövat ett betydande inflytande på olika aspekter av livet, från kultur till teknik. Vi kommer att analysera dess utveckling över tid, såväl som de utmaningar och kontroverser den har ställts inför under hela sin karriär. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att ta upp olika perspektiv på Åke Sundqvist (militär), vilket ger en övergripande bild av dess betydelse i den samtida världen. Denna artikel försöker erbjuda en komplett och berikande titt på Åke Sundqvist (militär), med syftet att fördjupa dess förståelse och dess implikationer för nuet och framtiden.
Åke Sundqvist | |
![]() Åke Sundqvist | |
Information | |
---|---|
Född | 8 juli 1917 Sollefteå, Sverige |
Död | 10 december 1994 (77 år) Stockholm, Sverige |
I tjänst för | Sverige |
Försvarsgren | Flygvapnet |
Tjänstetid | 1940–1972 |
Grad | Överste av 1:a graden |
Åke Nikolaus Sundqvist, född 8 juli 1917 i Sollefteå, död 10 december 1994 i Stockholm, var en svensk officer i flygvapnet.
Sundqvist utnämndes till fänrik i flygvapnet 1940 och tjänstgjorde 1940–1945 vid Västmanlands flygflottilj (F 1). År 1942 befordrades han till löjtnant, 1948 till kapten, 1952 till major, 1956 till överstelöjtnant, 1959 till överste och till sist 1962 till överste av första graden[ifrågasatt uppgift].
Åren 1959 till 1962 var han flottiljchef för Östgöta flygflottilj (F 3). Från 1962 fram till sin pensionsavgång 1972 var han verksam vid Försvarets materielverk, där han var chef för robotavdelningen. Sundqvist gifte sig 1942 med Ulla Ekeroth, tillsammans fick de två barn, Eva och Per.
Åke Sundqvist är gravsatt i minneslunden på Kungsholms kyrkogård i Stockholm.