Ämnesdidaktik är ett ämne som har väckt många människors intresse genom åren. Sedan upptäckten har den genererat debatter, kontroverser och ett brett spektrum av åsikter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ämnesdidaktik, från dess påverkan på samhället till dess möjliga konsekvenser i framtiden. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå betydelsen och relevansen av Ämnesdidaktik idag, såväl som de möjliga konsekvenser det kan ha inom olika områden. Utan tvekan är Ämnesdidaktik ett fascinerande ämne som förtjänar särskild uppmärksamhet och som fortsätter att generera stort intresse runt om i världen.
Ämnesdidaktik är didaktik, undervisningslära, knuten till specifika ämnen såsom filosofididaktik[1], matematikdidaktik[2], samhällskunskapsdidaktik[3] [4], slöjddidaktik[5] eller yrkesämnenas didaktik[6]. Ämnesdidaktiken är central i all lärarutbildning. Ämnesdidaktikens uppgift är att utveckla och sprida kunskap om undervisning av olika innehåll och under olika betingelser[7]. I Norge etablerades fagdidaktikk[8] som ett forskningsområde redan på 1970-talet, i samband med att lärarutbildningarna i de nordiska länderna vid denna tid överfördes till universiteten[9]. I anglosaxiska länder används istället för den mer direkta översättningen subject didactics termen Curriculum Studies.
Ämnesdidaktisk forskning, på engelska Discipline-Based Education Research (DBER), är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som bygger på att systematiskt undersöka lärande och undervisning inom en vetenskapsgren. Metoderna som används bygger på mer allmän forskning om lärande och kognition (till exempel från Pedagogisk psykologi, Sociologi eller Kognitionsvetenskap), men den ämnesdidaktiska forskningen bidrar med något utöver detta genom att spegla disciplinens kunskaper och praxis i empiriska tillvägagångssätt [10]. I Sverige bedrivs ämnesdidaktisk forskning på flera Universitet, t.ex. vid Karlstad Universitet, Lunds Universitet, Göteborgs Universitet, Uppsala Universitet och Stockholms Universitet.
I Stockholmsregionen finns det en plattform mellan kommuner, friskolor och Stockholms Universitet för att initiera, driva och sprida resultat från undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning, Stockholm Teaching and Learning studies[11].
Filosofididaktik försöker besvara de tre didaktiska grundfrågorna: "vad?", "varför?" och "hur?" i relation till filosofiämnet. Filosofididaktikämnet angränsar till andra filosofiska områden såsom filosofisk praxis och filosofi med barn, men har av tradition riktat sig mer till filosofilärare och filosofilärarstudenter.[12]