Älvsjövägen

Ämnet för Älvsjövägen är ett ämne som har diskuterats och analyserats många gånger genom historien. Från gamla tider till modern tid har Älvsjövägen varit föremål för debatt, forskning och reflektion. Dess inflytande sträcker sig till olika områden i livet, från politik till kultur, ekonomi och samhället i stort. Med tiden har Älvsjövägen fått olika betydelser och har tolkats på olika sätt, vilket har bidragit till dess betydelse och relevans i dagens värld. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Älvsjövägen och försöka belysa dess inverkan och implikation i vår dagliga verklighet.

Älvsjövägen söderut vid korsningen Johan Skyttes väg / Magelungsvägen.
Älvsjövägen vid Johan Skyttes väg (Älvsjörondllen), vy mot norr, 1930-tal. Till höger skymtar Klingska huset
Älvsjövägen mot norr med Klockhuset i bakgrunden.

Älvsjövägen utgör en del av länsväg 271. Trafikvolymen om 22 000 fordon per dygn är lika stor som den sammantagna dagliga gränstrafiken mellan Norge och Sverige längs Europaväg 6 och Europaväg 18.

Beskrivning

Älvsjövägen utgör tillsammans med Örbyleden en av Söderorts viktigaste tvärleder. Vägen utgör gränslinje mellan stadsdelarna Solberga och Långbro. Vägen utgår från Mickelsbergsvägen och sträcker sig till strax efter korsningen med Johan Skyttes väg vid Älvsjörondellen där den övergår i Magelungsvägen. Övergången är vid Herr Stens väg. Fram till 1949 sträckte sig gatan endast från Herr Stens väg till Sjättenovembervägen. Denna del hette tidigare Odenvägen men bytte 1924 namn till Älvsjövägen. Sträckningen från Sjättenovembervägen till Svartlösavägen blev klar 1949.

Byggnader vid vägen (urval)

Referenser

  1. ^ Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på biltrafiken - Rapport juni 2006. Stockholms stad.
  2. ^ Gränsöverskridande infrastruktur Sverige - Norge. 15 februari 2008. Vägverket, Banverket.
  3. ^ Harlén, H. Stockholm från A till Ö - Söderort. Brännkyrka hembygdsförening, 1997.

Externa länkar